Imp betyder uppnosig rackarunge eller till och med smådjävul och namnet har använts av tre olika bilmärken - alla brittiska.
Hillman Imp
När Rooteskoncernen skulle ta fram sin konkurrent till Hundkojan bestämde man sig för svansmotor, förvånande nog eftersom trenden var tydlig mot framhjulsdrift.
Den lätta motorn i aluminium var utvecklad ur en marin utombordsmotor, men bilen blev ändå ganska baktung.
Karossen hade snitsigt kantiga linjer i tidens stil. En lustig lösning var att gaspedalen så att säga pneumatiskt verkade på förgasaren genom en bälg med slang, men dessa kunde punktera och arrangemanget byttes snart ut mot mekanisk överföring.
Imp tillverkades åren 1964-1976 i Skottland i en ny fabrik men tog aldrig som det var tänkt några betydande marknadsandelar från Mini.
Sunbeam Imp Sport
Sunbeam var en sportigare variant av Hillman Imp med starkare motor som namn tillverkades 1966-1970 för söka matcha Mini Cooper.
Riley Imp
Det ännu fristående företaget Riley tyckte att Imp var ett passande namn för en liten sportbil. Riley Imp var på 1089 cc och tillverkades 1934-35.
Den hade en roadsterkaross med ett så häftigt linjespel att en M.G.TC i jämförelse ser tam ut. De få som finns kvar ligger i den högre astronomiska prisklassen.
Hillman Imp Mk2.
Rootes valde att slå in på svansmotorvägen som en av de sista tillverkarna.
Imp Californian hade en lite tuffare coupékaross.
Imp fanns även i skåputförande, fortfarande med radmotorn monterad bakom bakaxeln!
Sunbeam skulle locka Cooperkunder.
Med Riley Imp hade 1930-talets engelska sportsbilsideal nått sin fulländning. Vilka proportioner!
Ämnen i artikeln
Namnsdagsbilen
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.