En Volvo 145 har parkerat utanför Icabutiken där jag brukar handla. Det är tre dagar kvar till julafton och jag ser i stort sett ingen som skänker den gamla Volvo en extra blick. Och varför ska man göra det? En Volvokombi utanför en mataffär är väl inget konstigt?
Det är något väldigt vardagligt över bilderna i dagens inlägg, men samtidigt något väldigt exotiskt. Volvo 145 var en gång en av Sveriges vanligaste bilar. Formen överfördes till Volvo 245 och den kantiga stilen till Volvos senare modeller. Kanske är det därför ingen som ser något ovanligt med detta. För mig var det dock en ljuspunkt i tillvaron. Jag blev förtjust som ett barn och krälade runt i snön för att få till skapliga bilder i det försvinnande eftermiddagsljuset. För en Volvo 145 i fint brukskick är ingen vanlig syn, och ännu ovanligare är det att se en ute i decembersnön.
Volvon är en 145 DL från 1971 i pärlgrått. Den är nybesiktigad, har endast haft fyra ägare och rullat knappt 27000 mil. Notera att dragkrok saknas och att alla stänkskydd sitter på plats. Det här verkar vara en väl omhändertagen bil, en bruksklassiker i användarvänligt skick.
Framtill sitter sommardäck medan bakdäcken är grovmönstrade, en kombination som var vanlig förr men utrotad idag. Det tyder ju också på att den bruksas även på vintern.Även om jag skulle ha väldigt svårt att ta ut min egen bil i snöslasket så imponeras jag ändå av de som tar ut sina klassiker på vintern och ändå håller dem i fint skick.
Volvos 140-serie har varit med på bloggen ett otal gånger tidigare, senast var för endast två veckor sen. Det var väl tänkt att det skulle dröja lite längre, men jag blev så förtjust i bilen som stod där och såg som lugnet själv i julstressen så jag ville publicera bilderna så fort jag kunde.
/Tomas Åström
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.