Brev från kolonin

… yngre Stockholmsbarnen, där var jag 1949 och 1950. På bilden som är från 1950 kan man se fyra slavarbetare av barnmodell, jag är den som syns till höger i bild närmast kameran.

Dagens högtidspunkt var när brevbäraren kom. Hade man tur kunde man få ett paket från föräldrarna. En dag hade jag den turen. Jag hade fått ett stort paket som till större delen innehöll frukt, men även ett fint flygplan gjort i hårdplast. Med en gummisnodd av kraftigare modell kunde man få det fina röda planet att flyga en looping.

Inom några minuter hade en av fångvaktarna fått syn på mitt fina flygplan som genast omhändertogs med orden: "Den där är för farlig, den tar vi hand om".

Sedan såg jag aldrig planet mer. Mamma hade skickat med kortbrev som hon ville att jag skulle använda, det var ett slags färdigfrankerat brev som man vek ihop och med befintligt klister förseglade. Jag sände två kortbrev till mina förhoppningsvis längtande föräldrar.

Det första brevet innehöll texten: "Skicka hit metreven". Det var allt som stod, inte hej eller något om hur jag mår. Det kom ingen metrev och nästa vecka skickade jag ett nytt kortbrev med lite längre text, nu var önskemålet: "Jag vill att morbror Erik ska komma med motorcykeln". Inget hej och sånt den här gången heller, jag hade nog hoppats på att min morbror skulle komma och hämta mig från fånglägret.

Han kom aldrig men vi var bra kompisar i alla fall.