… hemmet vid Ödledammarna fanns en bana för tävlingar. I vårt hus bodde Kjell Anzelius, en av Sveriges bästa förare, sponsrad med fri tävlingscykel från Nymanbolagen.
När Kjelle var på topp var jag bara en tioåring som såg upp till den tuffa idolen som gjorde stort intryck på smågrabbarna i kvarteret, han kunde cykla på bakhjulet nästan hur långt som helst och snart kunde man se kvarterets ungar testa bakhjulsåkning.
På bilden provar lillbrorsan Kjelle Dagges Rex med duplexram, ombyggd till speedwayhoj.
Tillbaka till Kjell Anzelius, en dag i mitten av 1950-talen kom han hem med en gammal JAP 500cc speedwayhoj och nu blev han i mina ögon om möjligt ännu mer idol. Speedway-Japen baxades ner i cykelrummet för att mekas med.
Jag vet inte vilken speedwayklubb Kjelle körde för och för att få veta det (som om det nu var så viktigt?) kollade jag på Eniro efter Kjell Anzelius som visade sig bo i Hagsätra. Jag tog mod till mig och ringde till en 75-årig förvånad Kjell.
"Hej jag heter Arne och vi bodde i samma hus på Blåsutvägen på 50-talet, jag har aldrig pratat med dig men du var min stora idol när jag var liten".
Kjell blev väldigt glad och berättade lite om sin cykelåkning men när jag frågade om hans speedway-Jap fick jag det trista beskedet. "Nä den var inte min, det var en kompis som ägde den och behövde hjälp".
Nästa fråga gällde den defekta 500-kubiks gatcykeln som stod i cykelrummet. Nu kom nästa negativa svar: "Jag hade ingen 500 men en röd 150-kubikare som aldrig stod i cykelrummet".
Kjell hade blivit min idol av misstag och han var den direkta orsaken till att även jag släpade ner en JAP speedwayhoj i cykelrummet. Men då var året 1966.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.