Minnet av morfar

… något som morfar och mormor hade skaffat mycket tidigare. Tidigt på morgonen ringer telefonen, det är mormor som ringer och mamma svarar:

”Det har hänt något fruktansvärt. Linus har råkat ut för en olycka, du måste komma hit”, ber mormor. Mamma som inte anade vad som hänt skyndar sig att ta på kappan och gå till busshållplatsen som ligger strax söder om Johanneshovs IP.

Det är vänstertrafik och Nynäsvägen måste korsas för att ta sig till busshållplatsen, men det är inga problem då det finns "gula streck" att använda för säker övergång. När mamma närmar sig övergångsställt ser hon en man ligga på gatan och diverse bilar uppställda. Man tar bilder. Det är Expressen som har ett team ute för att rekonstruera och skriva om en olycka som hänt kvällen innan.

Mamma som fortfarande är ovetande om vad som hänt blir även hon förevigad då hon syns i bild som publiceras på Expressens baksida samma kväll. Efter bussresan till Skanstull fick mamma reda på vad som hänt, min morfar hade varit hos oss och när han skulle åka hem på kvällen ser han 75:ans buss komma på andra sidan vägen och ouppmärksam skyndar sig för att hinna med bussen, något som blev ödesdigert då han kördes över av två bilar.

Efter olyckan monterades tryckknappar för gående, något som blev mycket säkrare, men man fick gå över om man ville. Något rödljus fanns inte, däremot en lila lampa som lyste när det inte var helt klart att gå över och då kunde man lagligt ta sig över på egen risk.

Drygt femtio år efter olyckan sitter brorsan och jag och pratar om gamla tiden och kommer in på ämnet morfar. ”Det var mitt fel att han blev överkörd”. ”Men vad e de du säger”? ”Jo, jag hade kommit bort och morfar var tillkallad för att hjälpa till med sökandet”.

Brorsan, som då skulle fylla fem år, hade tagit på sig skulden för den tragiska olyckan.