Nästa artikel
Poliser utan humor
Arnes backspegel

Poliser utan humor

Publicerad 4 juni 2012 (uppdaterad 4 juni 2012)
Det är 1965 och jag har nyligen flyttat hemifrån till en lägenhet på söder inte långt från Skanstull.
Den här dagen var det en stor poliskontroll intill Skansbron. Av någon konstig anledning samlades det en större mängd av nyfikna. Även jag anslöt mig till den nyfikna skaran och bevittnade hur diverse olyckskorpar fick kliva ur sin bil för att förhöras i baksätet på en Volvo Amazon av polismodell.
Plötsligt ser jag hur en svart Amazon med taksökare blir invinkad, det är en före detta polisbil som sålts via Kronbil i Solna. De två männen släpas brutalt in i den ogästvänliga polisamazonen och när jag nyfiket kikar in i bilen ser jag att det är två bilskojare obetydligt äldre än mig. Det är Bosse och Berra som faktiskt är skyldiga mig en bil vars värde skulle motsvara en månadslön.
Ingen av de två kumpanerna hade något gällande körkort och kunde därmed inte flytta sin bil från platsen. Bosse fick syn på mig och sken upp som en sol. ”Tjena Arne, visst har väl du körkort”. Jag instämde och snart satt jag bakom ratten i en svart före detta polisbil.
”Den här kan jag ta som ersättning för utebliven utlovad bil.”Ja ja, det ordnar sej nog. Kör bara så vi kommer här ifrån”. Vi åkte söderut men när vi närmade oss rondellen vid Olaus Magnus Väg säger plötsligt Bosse att vi ska göra ett helvarv och åka in till stan igen. Sagt och gjort och när vi ska passera poliskontrollen blir vi stoppade. Jag visade mitt körkort igen, vilket jag gjort fem minuter tidigare. Vi kör mot söder men vid Ringvägen tycker Berra att vi åker förbi spärren en gång till, sagt och gjort och några minuter senare var det åter igen dags att visa körkortet som nu började bli lite slitet.
 
”Sluta att åk här, inte en gång till vill vi se er” blev domen och vi åkte åter mot rondellen. ”Kör tillbaka igen tycker Berra, vi har vår fulla rätt att åka var vi vill.” Med viss tvekan styrs nu bilen mot poliskontrollen, men halvvägs börjar jag att banga ur. Jag svänger upp mot kolerakyrkogården och i samma ögonblick ser jag att hela polisstyrkan både bilar och svarta BMW motorcyklar med påslagna sirener och blåljus eller var det kanske rödljus, jag misstänkte att det var jag som var målet, vilket också stämde.
Med krafttag slets vi ur bilen och fick sitta i en annan bil med arga poliser. Varför hade poliserna ingen humor och vi åkte ju bara på allmän plats? På bilden som är hämtad på nätet ses två andra bovar och en till synes snäll konstapel.
Tilläggas kan att jag ännu inte fått någon bil av Bosse och Berra.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.