Efter bogseringen till bussgaraget i Handen dröjde det inte länge tills en hugad spekulant dök upp ...
... trots att bilen egentligen inte var till salu. Spekulanten visade sig vara densamme som lurade av mig Packarden, nämligen Lennart Björkman.
Lennart jobbade normalt på Mjölkcentralen i Enskede och körde buss extra på helgerna. Han ville överta skulden och fortsätta betala i mitt namn. Jag tyckte det var ett snabbt och bra sätt att bli av med bilen då jag hade fått jobb som elev på en fraktbåt till Sydamerika.
I Uruguay var vagnparken väldigt ålderdomlig, bussarna var inte lika fina som jag var van vid i Sverige, och uniformerna saknade pressveck.
Mer från Klassiker
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.