Sobert klädd i evigt moderna höstfärger och nyktert befriad från både krusidull och dudelidutt. Härdig som en urtall och fullständigt ogenerad inför de mest krävande arbetsuppgifter. Volvo Valp är i sanning en son till Moder Svea och en av anledningarna till varför vi inte pratar ryska idag. Kronans mångsysslare föddes i en tid då hotet österifrån var högst påtagligt. Vi hade ett riktigt invasionsförsvar, världens fjärde största, och allt märkt med tre kronor var av bästa tänkbara kvalitet.
Storsvenskt så det förslår, men vad gör Valpen så bra?
Titta först på lågtrycksdäcken – större än det mesta från tiden. 30 cm markfrigång är betydligt mer än det låter som. Drivaggregatet är en vanlig B18-motor. Kraften går via en förstärkt M40-låda till en ZF fördelningslåda som i sin tur har hög- och lågväxel och möjlighet att koppla ur fyrhjulsdriften. Axlarna har tvärtemot vad många tror ingenting med Amazon att göra. Det rör sig om kopior på amerikanska Dana-axlar, licenstillverkade av Salisbury i England och den bakre är försedd med differentialbroms. Till skillnad från den mer bekanta differentialspärren fördelar differentialbromsen ut kraften till det hjul som har fäste. Många bilar är dessutom försedda med ett kraftuttag till vilket alla möjliga redskap kan kopplas.
Oj, det verkar invecklat, törs jag köpa?
Absolut! Valpen byggdes för att servas av fjuniga lumparsoldater under fältmässiga förhållanden och det mesta i reservdelsväg finns att köpa. Altyco Parts i Huddinge har skrotat över 400 Valpar genom åren och har även nyproduktion på delar som blivit svåra att få tag på.
Rptgb, Laplander Pltvbgdvadå?
Volvo använde sina egna modellbeteckningar och Försvaret hade sina något mer kryptiska förrådsbeteckningar. Namnet Valp uppstod redan på prototypstadiet men har aldrig varit officiellt. I Norge kallas modellen ”Felt”. I serieproduktion kallade Volvo Valpen för L3314, senare kom även en Valp för pansarbekämpning – L3304 och en version med högre tjänstevikt kallad L3315. Så långt är allt något sånär logiskt, men sedan rör Kronan till allting: Raptgbil 9033 ska uttolkas Radiopersonterrängbil och siffrorna anger en massa viktigt som till exempel att det är en Valp som får lasta max ett ton. Vi lämnar förrådsbeteckningarna just precis där. Civila bilar såldes som Laplander. Främst var det brandkårer, kraftbolag, Televerket och kommuner som köpte bilarna, men några ska även ha sålts till privatpersoner.
Okej, men vilken ska jag köpa?
Valpsverige är indelat i olika läger och du måste bestämma dig för vilken sorts entusiast du är. I offroadkretsar ryggar man inte för att montera Recarosäten och V8. Militärhistoriskt intresserade fnyser åt denna ”icke reglementsenliga utrustning”. Sedan finns det mängder av bilar som fortfarande gör det som Valpen byggts för – det vill säga allt. Dra ved i skogen, ploga garageuppfarten. Oavsett om du föreställer dig ett Valpägande där den främsta arbetsuppgiften är att släpa döda älgar över kalhyggen eller om du vill sitta och diskutera lumparminnen med grönklädda gubbar, så bör du ha bestämt dig innan du slår til. Det kan vara svårt att återställa en bil till det ursprungliga utförandet och det är onödigt att kapa i en originalbil som är hyfsat komplett.
Vad ska en Valp kosta?
Det råder total förvirring på marknaden. Generellt kan det sägas att sunda, omodifierade bilar är dyrast. Gårdsbilar som trillat ur registret bör vara billiga i inköp men kan i slutändan bli dyra om de ska ut på vägarna igen. Räkna med att betala åtminstone 25 000 för en Valp i vettigt välfungerande skick. Bilar som är nergångna eller kräver reparationer kan köpas för under 10 000. Toppexemplar av ovanliga modeller har bytt ägare för 50 000 – 100 000 kronor.
Toppfart?
Lägg av. Att köra Valp handlar om att kunna köra så långsamt som möjligt. I med lågettan och låt motorn varva upp. Står vi still? Nej, likt en glaciär förflyttar vi oss obevekligt framåt och ve det träd som kommer i vår väg. Den extremt låga utväxlingen ger B18-motorn en helt annan karaktär – närmast turbinlik. Lägsta fart är fyra km/h. Körupplevelsen är i början besynnerlig med de stora framhjulen direkt under rumpan, man sitter långt fram. Men det är lätt att vänja sig och i skogen är fördelarna uppenbara.
Dom där med plastgrill då?
När produktionen av urvalpen upphörde 1970 var suget på den civila marknaden fortfarande stort. Volvo insåg misstaget och lade upp tillverkning av en något moderniserad Valp, C202, på ungerska Csepel Auto. Fast när produktionen kom igång 1977 hade de flesta köpare hittat andra fordon och C202 blev aldrig någon succé. Den byggdes enbart för det civila och meningarna går isär om det är en riktig Valp. Axlarna är vekare än urvalpens och har vare sig diffspärr eller diffbroms. Ungefär 3 000 bilar byggdes fram till 1981.