Skoda Felicia gav habegär

Patrik Tunberg från Malmö gillade Claes Johanssons bilder på askfat i Klassiker 2/2011. Så han skickade oss en bild på ett Skoda-askfat och sin bil. Vi avkrävde honom genast en historia cabrioleten från östblocket. Så här skriver Patrik:

”Historien börjar våren 2005 då jag och min blivande hustru Hanna är på Sofiero Classic och kollar på gamla bilar. Då ser vi en liten cabriolet som har kört upp på ett stort podium och presenteras av speakern som en Skoda Felicia och vi båda utbrister – en sådan skulle man ha!

Dels att den är från öst och dels för att den är fulsnygg på nått charmigt vis. Jaha det var det, trodde vi.

Någon vecka senare dyker det upp en annons om en Skoda Felicia -64 i Gävle. Äh men va f-n... Den måste jag köpa! Trots att jag, vid det tillfället, varken hade pengar eller körkort. Jag bodde vid då i Jakobsberg strax utanför Stockholm så jag gav en vän i Gävle i uppdrag att kolla på bilen.

Bilen gick hyfsat bra och var besiktigad för två år framåt. Jag lyckades pruta lite för en lackskada som uppkom när min kompis var ute och provkörde Skodan och motorhuven öppnade sig och slog i vindrutans överdel.

Den kördes sedermera ned, på släp, till min syster i Bålsta, för att sedan köras mer söderut, för egen maskin till blivande svärmor i sydvästra Östergötland.

Den senare resan blev lite äventyrlig. Eftersom jag vid detta tillfälle ej hade körkort övertalade jag Hanna att köra bilen. Den gick sämre och sämre för varje mil och i Strängnäs stannade vi på en mack för att ringa om att bli hämtade. Bilen lämnade vi.

Anledningen till att bilen stannade i Strängnäs var att jag och min vän i Gävle försökt att få bilen att gå bättre. Vi misstänkte rost i tanken och drog några plastslangar från en stor bensindunk i bakluckan istället för att ta bensinen från tanken.

Det gick bra i flera dagar men till slut så skulle det visa sig att plastslangarna icke var bensinbeständiga och kläggade följaktligen sönder och samman. Bilen hämtades några dagar senare med släp.

Väl på plats så fick jag lokale bilmekanikern att kolla på bilen för att se om han kunde få den att gå bättre. Han dömde ut motorn bland annat, efter att ha mätt noll i kompression på treans cylinder.

Vid den här tidpunkten satt jag och gjorde Traderafynd med Skoda-anknytning, bland annat askfatet men också en och annan nyckelring. I ett av mejlen från en säljare så står det ”Är du Skoda-entusiast är jag din äldre broder.”

Av den äldre brodern har jag fått mycket hjälp. Bland annat lyckades han leta reda på en mekaniker som körde upp från Tjeckien med två motorer och en massa annat bra och ha. Det blev nya dörrsidor och min döskalleväxelspaksknopp bytte den tjeckiske mekanikern till sig för en originalknopp.

Efter motorbytet blev det sufflettbyte, vilket jag och min hustru klarade av med glans, och det som väntar är ett nytt baksäte, bromsrenovering och nya däck.