Nästa artikel
Panhardresan – del 1
Riksettan till Småland

Panhardresan – del 1

Publicerad 9 november 2010 (uppdaterad 17 oktober 2013)
Ingmar Ögren har varit på långur med sin Panhard X86. Till hjälp hade han KAK:s bilatlas – från 1955.

Sommaren 2010 var det meningen att lille bilen äntligen skulle komma igen på landsvägen. Detta efter 40 år i en lada i Edsbro och dryga tre års fixande, som dock slutade med insikten att den egna förmågan ännu inte var på professionell nivå. ”Lille bilen” är en Panhard Dyna X86 cabriocoach från 1952.

Efter ett besök hos experten Gunnar Eriksson i Uppsala visade sig att växellådan läckte som ett såll.  Ett första tätningsförsök misslyckades, men några dagar innan det var dags sätta kurs mot Småland blev det hjälpligt tätt. Tanken var att försöka återuppliva gamla minnen och följa sträckningen av gamla riksettan, den väg som gällde för familjens resor på 50-talet och för mig när jag var ny som bilägare på 60-talet.

Först inköptes första numret av tidningen ”Riksettan”, som skulle beskriva just riksettan.  Trevligt och intressant. Men beskrivningen var bara söderifrån och utan konkreta detaljer som var man skulle ta av och vid vilka skyltar! Nästa steg var att ta rätt på några kopior ur KAK: s atlas från 1955.

Också trevligt och intressant, men gav måttlig ledning för vägen genom städerna. Nytt försök med Eniros kartor på nätet.  Nu började det klarna och jag kunde lägga kurser genom städerna och skriva ut.

Slutligen gällde att hitta praktiskt – programmerade in en uppsättning små orter i GPS och hittade ett sätt att montera GPS-apparaten mitt på instrumentbrädan. Startade på kvällen onsdagen den första september med att köra till min Delsbo i Västerhaninge.  Inte direkt riksettan, men en bra början.

Torsdagen bjöd på en vacker morgon och på upptäckten att någon stulit GPS-apparaten under natten.  Så fick jag lära mig att inte lämna GPS i olåsbar Panhard på allmän parkering.
Det hindrade alls inte första etappen som gick via Tungelsta till Södertälje, där det bara gällde att komma in i centrum till gamla kanalbron, köra ett drygt kvarter på andra sidan bron och sedan vänster in på Nyköpingsvägen, som mycket riktigt visade sig leda till Nyköping, delvis parallellt med nya motorvägen.

I Nyköping har jag ett minne av att vi brukade köra rätt genom centrum, förbi en mack ”Kalle på hörnet”.  Vågade jag inte försöka utan körde helt enkelt efter skyltningen mot Nyköpingshus och fortsatte för att vika av på Västerleden.  Gick inte alls – hamnade på järnvägsstationen! Bara att vända och inse att Västerleden hade jag just passerat under! 

Bara att vända och följa skyltningen mot Oxelösund. Sedan gällde det att undvika E4 och styra in på väg 800 som ledde till Stavsjö värdshus, liksom tidigare ett bra ställe för en paus.
 
Här tar vi också paus. Reseskildringen fortsätter senare i veckan.

TEXT OCH FOTO: Ingmar Ögren 

Paus vid Stavsjö värdshus.

Rummet för resan.

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.