Grattis Diplomat!

När Opel skulle lansera en toppversion med V8-motor räckte flottans befälsgrader inte till längre, högste sjöofficerens beteckning Admiral var redan intecknad.

Lösningen blev att kalla bilen Diplomat och resultatet lanserades 1964. Den delade grundkaross med Admiral och Kapitän men hade en 4,6- eller 5,4-liters V8-motor från Chevrolet under huven istället för en rak sexa.

Diplomat var ett seriöst försök att ta upp kampen med Mercedes-Benz och andra lyxbilstillverkare i Europa och modellen blev känd som slitstark och bekväm, en eurokanare. Många exemplar slutade sina dagar som raggarbilar.

Första karossen Diplomat A fanns även i en coupéversion, en stilfull modell som bara tillverkades i drygt 300 exemplar.

Diplomat A ersattes 1969 av Diplomat B som även gick att få med sexcylindrig motor. Med sina stående, rektangulära strålkastare tog den ännu tydligare upp kampen med Mercedes.

Opel Diplomat lades ned 1977 och ersattes av Senator som presenterades samma höst.

Namnet av Diplomat har även använts av Chryslerkoncernen i olika sammanhang. DeSoto Diplomat var en exportversion av Plymouth under 1940- och 1950-talen. I början av 1960-talet såldes Dodge Dart på vissa marknader som DeSoto Diplomat.

Mellan 1950 och 1954 fanns även en Dodge Diplomat, en tvådörrars HT-version.

På 1970-talet började Chrysler åter använda namnet, först på ett utrustningspaket till Dodge Royal Monaco (som om den skulle ha behövt fler namn…) och från 1977 på en ny mellanklassare.

Diplomat var bakhjulsdriven och försedd med antingen rak sexa eller V8 i en tid då allt fler bilar blev framhjulsdrivna.

Allt eftersom Diplomat blev äldre svek de privata köparna medan taxibolag, polisen och andra statliga myndigheter troget fortsatte att beställa.

Dodge Diplomat lades ned 1989 och tillhörde då den sista generationen bakhjulsdrivna standardbilar från Chrysler.

Diplomat är ett lockande namn och även tyska Adler använde det på sin största modell åren 1934-38.