År 1969, när Hundkojan efter tio år började kännas lite
gammal, lanserades en version med en tio centimeter längre och kantigare front.
Nyttan var bättre åtkomst i motorutrymmet och kanske marginellt ökad
krocksäkerhet.
Modellen kallades Clubman och fronten var ritad av Roy
Haynes, nyligen överlockad från Ford där han formgivit Cortina Mk II. Den gode
Roy fortsatte i samma stil och den nya Minifronten var mycket lik Cortinans,
även Austin Maxi och Morris Marina hade liknande drag.
Clubman med 1000-kubiksmotor ersatte lyxversionerna Riley
Elf och Wolseley Hornet. 1275 GT med 1,3-litersmaskin kom istället för Cooper.
Snart kom även en kombiversion, Clubman Estate som ersatte
Traveller- och Countryman-versionerna av Minin.
Tanken var att Clubman skulle bli storsäljaren och att
urkojan skulle fasas ut men kunderna tyckte inte den nya fronten var särskilt
tilltalande och efter drygt 10 års produktion lades modellen ned 1980 medan
urkojan skulle fortsätta tillverkas ytterligare 20 år.
Totalt tillverkades 275 583 Clubman saloon, 197 606 Clubman
Estate och 110 673 Mini 1275 GT. Det är bara omkring tio procent av den totala
Miniproduktionen.
När en kombiversion av nya Mini skulle presenteras lekte man med att
använda något av de klassiska namnen Traveller eller Countryman. Men
istället blev det Clubman och i ett slag krånglade man till det
ytterligare för bilhistorikerna.
Ämnen i artikeln
Namnsdagsbilen
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.