William Morris, sedermera adlad som Lord Nuffield, valde år 1913 att kalla sin första bil Morris Oxford. Det var säkert för att hylla hemstaden Oxford i vars stadsdel Cowley bilarna tillverkades.
Morris Oxford var alltid en bil i mellanklassen och den fanns på Morris program under två perioder, 1913-1935 och 1948-1971.
Under en kort period fanns det också en Oxford från Wolseley, ett märke som då också kontrollerades av Lord Nuffield.
William Morris är personen till vänster i bild. Bilen är en Morris Oxford 1924 som på grund av sin rundade kylare kallas Bullnose.
Som storebror till den samtidigt introducerade Morris Minor kom vid Londonsalongen1948 en helt ny Morris Oxford med internbeteckningen MO. Med kuggstångsstyrning och torsionsfjädring fram var den en utmärkt vägvagn. Motorn på 1,5 liter var med 42 hk något för svag, men den går till historien som den sist nykonstruerade sidventilaren.
Oxford MO fanns från hösten 1952 också som kombi med bärande karosstruktur i askträ, här med ny grill. På bilden syns också den första Minor Traveller som kom 1953.
På våren 1954 avlöstes MO av Oxford series II. BMC hade nu bildats och den nya bilen hade därför den Austinmotor som kallas BMC B men var i övrigt helt konstruerad hos Morris. En kontroversiell lösning var att rattstången vinklats ut mot förardörren. Det skulle öka rymligheten i framsätet men många ogillade att ratten satt snett.
Inför 1957 kom Oxford series III som med små bakfenor och nya pressningar på motorhuven gjorts mindre bullig än föregångaren. Tekniskt var den oförändrad men invändigt hade det satsats på säkerhet genom försänkt rattnav och minimal polstring på instrumentpanelen. Den fanns också som kombi kallad series IV.
Nästa upplaga av Oxford var series V och det var en ren Austinkonstruktion. Den kom 1959 och var tekniskt en tillbakagång. Med styrsnäcka och skruvfjädrar i stället för kuggstång och torsionsstavar hade den i kombination med smal spårvidd och hög tyngdpunkt sämre vägegenskaper än föregångaren. Modellserien kallas BMC Farina därför att det första utkastet till kaross hade gjorts hos Farina, men för den slutliga formgivningen svarade BMC:s egen stylist Dick Burzi.
Som 1962 års modell kom slutligen Oxford series VI. Fenorna hade tonats ner och fronten snyggats till. Även den breddade spårvidden bidrog till ett bättre utseende och likheten med är stor med Peugeot 404 som också formgivits av Farina. Oxford series VI hade BMC B-motorn på 1622cc. Tillsammans med systermodellen Wolseley 16/60 var Oxford den BMC Farina som tillverkades längst, ända till våren 1971.
En Oxford som bara den minns som åkte mycket taxi i London för så där 50-60 år sedan! Det var William Morris försök att konkurrera med Austin som var det dominerade taximärket i London. Nuffieldmärket Wolseley fick uppdraget och när Wolseley Oxford Taxicab lanserades 1949 ansågs den hypermodern! Snart kom Austin med sin nya FX3 som var bättre och ett par år efter bildandet av BMC tillverkades den sista Oxford Taxicab.
Ämnen i artikeln
Namnsdagsbilen
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.