Så här i efterhand är det svårt att förstå hur banbrytande och framåtblickande Oldsmobile Toronado var då den presenterades för allmänheten 1966. Med Toronado återinförde Oldsmobile framhjulsdriften på den amerikanska bilen men också ett formspråk som kom att stå sig långt framöver.
Att para ihop Oldsmobiles största motor, en 425 kubiktums V8 på 385 hk, i en konstruktion där automatlådan formligen nästlade sig runt motorn för att driva bilens framhjul var en sensation.
1970 infördes hel grill med exponerade strålkastare igen och det som ändrades oftast genom åren var just fronten. 1972 försvann grillen helt och ni som minns ansiktslösa VW Passat fattar hur det tog sig ut.
Oldsmobile Toronado förblev hela produktionstiden framhjulsdriven men också en tvådörrars lyxkupé. 1979 kapades den omfångsrika karossen i alla ändar precis som på de flesta amerikanska bilar. Och så höll det på ända till slutet 1992. Små indragningar här och där.
Sista åren fanns endast V6 motor och en kaross som var i halvskala mot den ursprungliga Toronadons.
Redan efter endast två års produktion bytte Toronado ansikte. 1968 skulle alla Oldsmobile ha delad grill men Toronadons grunddrag de var de samma.
1974 års Toronado var en fortsättning på den karossform som kom1971. Några tunna kromribbor hade monterats framtill på motorhuven för att markera denna mer än tidigare modell med naken plåt.
Downsizingen var inledd. Året var 1979 och i spegeln såg Oldsmobile Toronado allt mindre och smalare ut.
Ämnen i artikeln
Namnsdagsbilen
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.