En Kadett? Nej, Chevette!

En del undrar vad det är som driver mig att göra det jag gör. Varför fotografera och skriva om gamla bruksbilar? En del av svaret är att dokumentera och informera, att sprida mitt budskap om dessa bilars historiska och kulturella värde. En annan del av svaret är det ständiga sökandet och den tillfredsställelse det ger att finna något riktigt speciellt (och i min värld är det snarare Fiat än Ferrari, Lada än Lamborghini). En del söker kickar genom att hoppa fallskärm eller testa droger eller något annat. Jag fotograferar rostiga bilar. Det ger inte alltid en kick, men när väl ett riktigt rart exemplar dyker upp börjar hjärtat slå hårdare, munnen blir torr, seendet blir tunnelartat och jag vill bara ropa: "Kolla! Kolla vad jag hittat!"

Det hände till exempel när jag fann en Ford Taunus GXL och en Ford Sierra XR4i parkerade intill varandra. Eller när jag fann en skrotad Saab-Lancia 600. Det hände till och med när jag fann en superfin Datsun Cherry! Mitt sökande efter kickar är inte lika vådligt som att hoppa fallskärm eller testa droger, inte alls faktiskt, men däremot får jag stå ut med att uppfattas som lite konstig.

Jag fick definitivt en kick när jag fann dagens bil i Katrineholm förra veckan. En hottad Opel Kadett? Nej, en Vauxhall Chevette! När såg du en sådan senast?

Bilen står inlåst i en slags parkeringsbur och ser ensam ut. Transportstyrelsen säger att den rullat hela 35000 mil, vilket kanske låter lite mycket. Fyra ägare är däremot inte så mycket på 35 år gammal bil. Den är smårisig och ser inte direkt körklar ut, men den besiktigades faktiskt i juli och motorvärmarkabeln sitter i så den verkar vara körklar. Framskärmarna och fronten verkar vara fixade då färgen där är piggare. Det är väl dessa karossdelar som är viktigast att ta hand om då de är speciella för Chevette. Lättare är det med resten som är identisk med Opel Kadett C. Jämför gärna med den bruna Kadetten från 1974 jag skrivit om tidigare så syns likheterna tydligt. Annat som skiljer Chevette från Kadett är motorn som kommer från Vauxhall.

Under sjuttiotalet sammanförde GM Opel och Vauxhall alltmer. Bilarna var i stort sett identiska, men hade egna namn och Vauxhall fick en sluttande front (kallas "droop snoop"). Efterhand fick Vauxhall allt mindre att säga till om och så småningom blev Vauxhall endast en Opel med andra emblem.

Att säga att Vauxhall Chevette är en Opel Kadett C med lösnäsa och andra emblem stämmer alltså ganska bra, men riktigt så enkelt är det inte. När Opel Kadett C kom var det bara en av en rad varianter på det som kallas GM:s "T-plattform". Bilarna delade alltså chassi och mycket teknik. De delade även många gånger kaross. Jag kan inte redogöra för dem alla, men här är några exempel på "T-cars": Opel Kadett, Vauxhall Chevette, Bedford Chevanne, Chevrolet Chevette, Aymesa Cóndor, Pontiac Acadian, Isuzu Gemini, Saehan Bird, Holden Gemini och Grumett 250M.

Uppenbarligen är det någon som tar hand om denna bil. Det är glädjande, för hur många finns det kvar? Finns någon över huvud taget förutom denna i trafik? Även om jag gärna vill se denna bil på vägarna framöver kanske det är säkrast för dess överlevnad att den får vara kvar i sin bur?

Tomas Åström