Att vara en grön Volkswagen Passat född 1974 innebär att man för länge sen passerat sin förväntade livslängd. Ett gott skäl att gömma sig undan omvärlden, i en träddunge i Tollered hos en förstående ägare.
Volkswagens första försök med en "vanlig" bil, K70 gick inget vidare. Detta insåg man nog redan när man satte den halvfärdiga NSU-modellen i produktion 1970, för samtidigt började man arbeta på en ersättare ihop med Audi och 1973 presenterades Passat. För designen stod Giugiaro som även skulle rita Scirocco och Golf åt Volkswagen. Den strikta kilformen kom att bli en succé för alla de tre nydanande Volkswagenmodellerna på 1970-talet.
Passat var en ganska konventionellt byggd bil. Först fanns den bara med två eller fyra dörrar, snart kompletterades serien med en femdörrars kombikupé och en kombi. Motoralternativen var tre, på 60, 70 och 85 hästkrafter, den sistanämnda i versionen som hette TS.
Denna gröna Passat är en LS och har då 70-hästarn under huven. Detta räckte ganska gott i den lätta bilen som trots sin storlek bara vägde dryga tonnet. Vid Passatens ankomst var det nya ledordet bränsleekonomi, och detta löste man genom att bygga lätt, med tunn plåt och många hålrum i karossen... Rosten sänkte den redan låga tjänstevikten drastiskt och Passater skickades efter några år till järnoxidhimlen i rasande takt. Från 1978 förbättrades konstruktionen något och så även rostskyddet, 1981 avlöstes Passat B1 av den modernare B2, där man byggde bort en del, men inte alla av rostfällorna.
Denna gröna Passat som sitter under sin korkek i Tollered är av första årsmodellen ser dock ut att klarat sig bra, och utan alltför mycket synligt slitage. Bilen är i trafik och kommer säkerligen vara det en bra tid framöver.
Räddningskårens lilla fina låda platsar bra i bakre sidofönstret.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.