Det lilla trubbnosiga hemmabygget från femtiotalet skall snart ut på vägarna igen, en del el och mekanik som bromsar har setts över och fungerar över förväntan bra. Första besiktningen sedan 1999 stundar inom kort, och inför det behövdes en rejäl tvätt.
Lacken verkar original, och någon, kanske konstruktören själv har gjort ett rejält bra jobb, visst är den sliten och släppt på ett par små ställen, men det är ju ändå en över femtio år gammal garagelack, så något superskick förväntas inte, ens efter en rejäl rekond. Insidan blaskades också av, med slang, här behöver man inte vara rädd för känslig elektronik eller ömtåliga material.
Golvet täcks av tjocka gummimattor över plywoodskivorna som utgör själva golvet, Säten och sidor är klätt i mycket tålig galon, troligen avsett för marint bruk. Alla beslag och mekanismer är tillverkade i rostfritt stål, så det enda som behövs undvikas i vattenslangens framfart är kanske just tändningslåset, i övrigt klarade sig bilen på det hela taget helskinnad ur den något hårdhänta rekondproceduren. Vattnet sakteliga rann undan mellan golvspringorna och lacken sitter kvar, ett gott tecken.
Man upptäcker hela tiden nya detaljer och finurligheter på den här lilla bilen, kylarlocket till exempel, är svarvat i mässing och fasat till sexkantig form, som pricken över i sitter en tvåöring infräst i den, snyggt Nils W, det är roligt att gå på upptäcktsfärd i din lilla skapelse.
Tvätthybris! snart infinner sig ett batteri proffsiga bilvårdsprodukter uppställda på fotsteget, lite överkvalificerat för detta objekt kan tyckas.
Här skall tvättas, galonen är extremt tålig, allt blankt gjort i rostfritt, ös på bara.
Och ger vi baksätet en rejäl omgång också.
Och en lyxig schampoinpackning
Blev ju bra det här.
Kylarlocket med tvåöringen.
Mer från Klassiker
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.