En Volvo för DDR

Vad är nu detta för konstig Volvo 240? Jo det är en 240-modell som byggdes speciellt för Östtyskland och det är inte desto mindre märkligt det heller, för varför sålde man Volvo i denna slutna kommuniststat som hade en hårt reglerad marknad som inte följde normala spelregler?

Kort om DLS-modellen så den var en lite av en hybrid, en 244 som fick lite sparsmakad utrustning, B21 motorn på 100 hästar, fyrväxlad manuell låda utan overdrive och fronten från 264-modellen. "S" stod då för Sondermodell. Urvalet begränsades till fem olika kulörer, och man kunde bara få köpa den om man dels hade ägt en Wartburg eller Trabi i minst ett år och bara om man bodde i Berlin. Och hade råd med den också, med 42000 Öst-reichmark var detta den dyraste bil någonsin i forna Östtyskland.

Så detta var en bil enbart för den teknokratiska sociteten runt partitoppen i Berlin, såna som fick lov att tjäna pengar alltså. Och inte ens då var det helt lätt att få tag i en Volvo för staten beställde 1000 stycken som bara gick att förhandsbeställa under en månad 1977. Ingen reklam gjordes och icke-berlinare gjorde sig icke besvär.

Men vad föranledde detta? Det var inte så mycket av välvilja av partiet att blidka sina kompisar i aristokratin runt dom, utan mer en propaganda-kampanj. Vid denna tid togs även in ett litet antal andra bilar från väst på samma sätt, bland annat även några hundra Citroen GS. Grundtanken bakom var att det skulle "se" bra ut i gatubilden. Just i Berlin vistades mycket journalister och diplomatfolk från väst och då tyckte man hos propagandaministeriet att skulle man "spä" på den inhemska taffliga bilparken med lite flotta västbilar för att landet skulle verka mer öppet och västorienterat. Därav begränsningen av dessa bilar till Öst-berlin.

Det fanns visserligen en annan möjlighet att importera fordon från väst, men det var dyrt och krångligt och krävde dessutom kontakter och släktband från västsidan, via det märkliga programmet Genex