Fram till 1970-talet hade bilarnas skyltar en länsbokstav i registreringsnumret. Om ägaren flyttade eller sålde bilen till ett annat län behövde den registreras om, vilket medförde extra byråkrati.
Dessutom fanns inget centraliserat system för registreringsnummer utan Sverige hade vid denna tid 24 olika bilregister, vilket inte var så överskådligt.
För att förenkla och modernisera systemet, beslutades att man 1972 skulle gå över till ett samlat register som skulle byggas upp med ny datateknik. Länsbokstaven togs bort och ersattes med en kombination av tre siffror och tre bokstäver i stället, ett registreringsnummer som skulle följa med bilen under hela dess livstid.
– Den tidigare hanteringen var helt manuell. För varje fordon fanns ett registerkort och förändringar fördes in för hand på dessa. Övergången till ett datorbaserat register innebar en stor effektivisering. En fascinerande reflektion är att en mobiltelefon idag har mer kapacitet än vad som fanns i hela datasystemet 1972 när övergången skedde, säger Christofer Kärrdahl, strateg på Transportstyrelsen.
Med länsbokstav på skylten gick det snabbt att se om någon var på långväga resa. Många var lite extra snälla i trafiken mot "utsocknes" på besök.
Första länet ut att slopa länsbokstaven var C, alltså Uppsala län, som gjorde bytet under tredje kvartalet 1972. Sist ut var bland andra Kronobergs, Södermanlands och Malmöhus län där skiftet skedde under kvartal 4 1973.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.