Austin Healey - en blåsning

Det visade sig att bilen fanns på Bellmansgatan på Söder. Bilen var vit med ljusblått tak och V8-motor, en skitsnygg bil.

Säljarna som var två stycken, Bertil Ahlgren och Bosse Westlund. De sade sig handla med båtar och hade fått Forden i inbyte. Jag, som hade taskigt med stålar, frågade om de var intresserade av min Austin A105 i inbyte, vilken inte var aktuellt. Jag påtalade att min bil hade samma motor som sportbilen Austin Healey.

– Vi har just fått in en Austin Healey och om du är intresserad av den kan vi göra ett bra byte.
En sportbil hade jag inte ägt så nu blev jag sugen att titta. Det var bara ett litet problem, Healeyn var inlämnad till en bilverkstad som var belägen inom slakthusområdet i Johanneshov. En smärre motorjustering skulle utföras och den skulle kosta 200 kronor.

Nu var det lördag och ingen arbetade på bilverkstan, men vi åkte ändå dit så jag kunde se bilen som stod utanför verkstaden. Den såg jättefin ut, Göteborgsregistrerad och skinande vit. Om jag var villig att betala 1 000 kronor emellan på 105:an plus de 200 som verkstaden ville ha kunde vi göra affär.

Då jag för tillfället inte hade den önskade tusenlappen blev affären vilande tills nästa dag då Berra ringer mig och vill göra upp affären snarast.

– Jag ska åka på semester och behöver din bil, kan du skrapa fram 700 så skriver vi papper och affären är klar? Dagge som är av den sparsamma sorten kunde skrapa fram 500 som jag fick låna. Papper skrevs och ägarbyte skedde, resterande 500 fick jag betala senare. Och så blev det måndag. Glad i hågen tågar jag till bilverkstan för att berätta att jag är den nye ägaren som skall lösa ut bilen med de 200 kronorna.

– Vaddå 200? Vi har kommit överens om 1 200 kronor. Motorrenoveringen var tydligen av det större slaget. Nu kroknade jag 1 200 var för mig en månadslön. JÄVLA BOSSE O BERRA!