Nästa artikel
Buehrigs bästa
Import

Buehrigs bästa

Publicerad 10 mars 2012 (uppdaterad 10 mars 2012)
En mycket sällsam och sällsynt bil har nyss kommit till vårt land

1936 var den traditionella bilen högbyggd, med strålkastare separat monterade på skärmarna eller huvsidan. Grill var oftast hög och lodrät likaså vindruta och takprofil.  Skärmar fram och bak hade ett obligatoriskt fotsteg mellan sig och många andra detaljer som gångjärn, reservhjulshållare med mera fullt synliga. Med detta som referens är det inte svårt att föreställa sig vilken uppmärksamhet denna bil väckte i den här tiden.   

Det här är en Cord 810 Westchester, och dess radikala design placerade den redan som ny på Museum of modern Art i princip direkt efter sin presentation i November 1935. En "milestone car", som blev  legendarisk redan i sin egen samtid.  Gordon Buehrig hette mannen som dikterade denna formen, och dess specifika kännetecken är dels grillen vars horisontella ribbor går runt hela fronten ända till framdörrarna, som kom att kallas "coffin nose" och för första gången sågs dolda strålkastare i framskärmarna. Här saknades fotsteg, lister och övriga ornament. Det finns bara ett enda emblem på Corden och det sitter fram under grillen. Dessutom är gångjärnen infällda, nånting som gör designen extra ren och dessutom är den otroligt låg i sin profil, inte mycket högre än många moderna bilar av idag.  Detta har sin förklaring i att den är nästan lika extrem under skalet också.  

Cord 810 var framhjulsdriven, liksom sin föregångare Cord L-29 som byggdes åren 1929-31, innan man gjorde ett uppehåll på några år och återkom som sagt 1936 med modell 810 som döptes om till 812 året efter. Motorn byggdes av Lycoming speciellt för Cord och var en V8 på 130 hästkrafter. Denna var kopplad till en mycket speciell växellåda som låg framför motorn. Lådan var fyrväxlad fullt synkroniserad vilket bara det var i princip unikt på den här tiden, dessutom var den elektriskt styrd med en slags preselector på rattstången. Prototyperna hade haft tryckknappsautomat men det ratades och ersattes raskt med denna funktion, utveckad av Bendix.  Växellådan har två elektriskt styrda vakuumkolvar som lägger i växlarna.  Den ena kolven sköter rörelser i sidled och den andra för växeldonet uppåt och nedåt. Ett sofistikierat och invecklat system och tillsammans med framhjulsdriften för det tankarna till Citroën. Cord hade i och för sig använt ett snarlikt system på sina första bilar 1929 och här uppstod en dispyt med fransmännen, vilket blev lite mer invecklat av att en konstruktör på Citroën hade flyttat till USA , och fått jobb hos Cord... 

En titt inuti Corden visar en panel som påminner mer om ett flygplan än en bil, det här var avant-garde 1936. En uppsjö av instrument inpassade i en vacker panel av rosenpolerat stål. Bilen har bland annat varvräknare och oljetrycksmätare. Två stora rattar på panelen öppnar vindrutorna och längst ut i varje ände syns en liten vev, dom är till att fälla upp lamporna med, som alltså gjordes manuellt.  Hela kupén känns mycket ombonad om än lite smal i sidled, rutorna är låga och sikten bakåt lämnar en del övrigt att önska, men någorlunda bättre än flera andra från tiden då bakrutorna sitter förhållandevis långt ner. 

De tuffa avgasrören som går in i skärmarna är dock en detalj som inte stämmer riktigt, dessa fanns på de bilar som försågs med kompressor, och detta fanns bara att tillgå på model 812 som byggdes 1937, men detta är ju en 810 och har ingen kompressor alls under huven.  Kanske, så gick det att få dessa sent under 1936 som "option" eller så är det en modifiering av någon tidigare ägare?  

Cord hade som sagt gjort ett uppehåll på ett par år efter L-29:an innan man gjorde comeback med denna radikalt nytänkade modell som saknade motstycke i sin samtid. Men i Erret Lobban Cords imperium ingick även Duesenberg och Auburn som alltjämt var i produktion fram till 1936, dock i krympande skala. Den nya Corden blev dock inte den succé som skulle rädda företaget från undergången. 1936 producerade man 1764 stycken. 1937 breddade man sortimentet med ett chassi med längre hjulbas, och dessutom kunde Lycomingmotorn fås med kompressor vilket skjutsade upp effekten till 170hk. 1066 bilar av 1937 års modell hann byggas innan Errets imperium föll samman och portarna slogs igen den 7:e augusti 1937.   

Cord i Sverige

Det finns med denna nu totalt sex Cord 810/812 i Sverige, och det såldes faktiskt ett par stycken nya av dessa genom Philpisons försorg. Ett par av dom existerar fortfarande, en cabriolet som enligt ryktet skall ägts av Greta Garbo har exporterats till Tyskland en gång i tiden. Hur många, eller få som såldes nya här är dock okänt.  
 

Den radikala Cord med sin Coffin nose och dolda lyktor

låg och stilren profil

Grillens ribbor fortsätter hela vägen runt.

De märkliga avgasrören som egentligen inte skall vara på denna, för under huven sitter ingen kompressor. Huven är dessutom i ett stycke och hängd i bakkant på modernt vis, i en tid då de flesta hade delad huv som veks uppåt från var sin sida.

En riklig instrumentering i vackert rosenpolerad panel, varvräknare var inget vanligt 1936. Notera även de små vevarna längst ut i varje ände, till framlamporna.

Här ser vi också att detta är en Cord 810 Westchester sedan som var 5-sitsig enligt Cord, det fanns en lite dyrare Beverly också, som hade armstöd i sätena och därmed blev fyrsitsig.

Chassiplåten som skryter med att detta är en Front Wheel Drive...

En svensk 810 cabriolet, med kromade ribbor och gigantisk extralampa i fronten

En annan av de fåtalet svensksålda Cordbilarna

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.