Det ska ha börjat med att Porsche testade bilar i Algeriet, och man behövde en snabb servicebuss som kunde hålla tempot med de andra bilarna. Då tog man en Volkswagen Transporter och stoppade i en 204-hästars boxersexa. 0-100 gick på 8,6 sekunder så den hängde nog med ganska bra i svängarna, detta skall ha varit någon gång under 1981.
Lite senare bestämde man sig för att utveckla idén, varför inte sätta den i produktion? Hur tankar och dialoger gått mellan berörda parter får vi nog inte veta, men projektet fick klartecken. Nu skulle det byggas en sportbil, fullutrustad - med nio sittplatser!
Motorn blev Porsches 3,2 liters boxersexa på 230 hästkrafter. Hjulupphängningar, fjädring och bromsar kom också från Porsches reservdelshyllor. Oljekyl monterades fram, man fick göra ett helt nytt oljetråg - ja hela smörjsystemet modifierades.
Utanpå syntes inte mycket av det. En liten diskret spoiler under fronten fram, ett par galler på bakskärmen. Fuchsfälgar och ett Carreraemblem bak skvallrade lite om vad det handlade om. En Porsche i Volkswagenkläder - B32.
Inuti var standarden hög för en VW buss, lyxigaste utförandet som kallades Carat ingick i B32-paketet, plus en traditionell Porscheratt. Lyxbussens prestanda uppgavs till 0-100 på 9,6 sekunder och toppfart på 185 km/h. Det var dock ganska friserade siffror. I verkligheten gick den betydligt fortare än så, drygt 220 km/h ska det handlat om istället.
År 1983 kunde hugade spekulanter beställa sin Volkswagen-Porsche B32 genom Porsches egna försäljningsnät i Zuffenhausen. Prislappen var på häftiga 150 000 D-mark. Kanske var det det - eller prestandan som fick spekulanterna att i stort sett utebli?
Även en närmast obefintlig marknadsföring gjorde sitt till, för totalt kom det bara levereras 15 stycken av Volkswagens häftigaste buss genom tiderna. Den sista skall ha rullat ut från Zuffenhausen 1985.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.