Oltcit - Den rumänska Citroënen som en gång skulle efterträtt 2CV
1965 började man planera att ersätta den nu ålderstigna 2CV. Det var tänkt att ny modell skulle lanseras 1970, men det hann hända en del innan dess.
Projekt Y hade redan tagit sin början när Michlelin sålde sin ägardel i Citrën till Fiat 1968.
Det gjorde att man nu hade möjlighet att göra en småbil på Fiats delar istället, Projekt Y började om från början.
Men arbetet gick långsamt, man satsade nu stort på nya CX, och prestigemodellen SM. Med utvecklingen av dessa fanns det inte så mycket budget över för lilla Y .
1973 köpte Michelin tillbaks Fiats andelar, och sålde sen av Citroën till Peugeot. Nu fick man revidera lilla Y igen, för att anpassa den till Peugeot. Nu blev det projekt Y omdöpt till TA, och strax efter till VD ( Voiture Diminuée)
Det här resulterade Citroën LN 1976, vilket var inte mycket mer än en Peugeot 104 med 2CV-motor. 1978 kom den lite större Visa, som bar tydliga drag av VD-prototyperna
I början av sjuttiotalet ville Rumänien utöka sin begynnande bilindustri med främst en småbil som kunde vara möjlig att exportera. Renault var nyetablerade i landet med Dacia och förfrågan om en mindre bil gick till Citroën och Volkswagen som snart skulle lansera sin Golf. Volkswagen drog sig ur och Citroën hade ju en prototyp som skulle fungera där - TA.
Men kvarnarna i den rumänska byråkratin malde inte snabbt. Först 1976 kom man fram till ett avtal som innebar att Rumänska staten skulle äga 64% av det nya bolaget och Citroën resten. Bolaget döptes till Oltcit.
Nu skulle det byggas en fabrik också. Rumänien stod för själva byggandet och Citroën skulle se till att den fungerade. Men alla beslut skulle malas genom byråkratin ett par varv så först 1980 stod fabriken klar i Craiova.
Men det kom att dröja ytterligare innan det blev några bilar... Prototypen var spartansk, men skalades av ännu mer, dörrar är dyra att göra så det fick räcka med två till exempel.
Först i oktober 1982 kunde man komma igång i lokalerna. Nya Oltcit var vid det här laget rätt föråldrad, den hade ju tagits fram 10 år tidigare.
Två varianter gjordes, Oltcit Special fick Visans 2 cylindrindriga motor, Oltcit 11R fick GSA-motorn. Så fanns det en Oltcit 11RL också som kan sägas om inte välutrustad, så i alla fall mindre spartansk.
Den sistnämda gick i huvudsak på export under namnet Citroën Axel, då främst till Frankrike. Så nu hade man till slut sin lill-cittra som det var planerat, fast via Rumänien.
Man hade en vision vid avtalet 1976 att i framtiden byga uppemot 300 000 bilar om året i den rumänska fabriken, inte bara Oltcit utan andra kommande modeller. Verkligheten var av en annan uppfattning. Produktionen gick trögt och bilarnas kvalitet lämnade mycket övrigt att önska. Vid 1988 hade man bara lyckats tillverka drygt 60 000 Oltcits.
1989-90 hände det saker i öst, och mest dramatiskt var det i Rumänien. Citroën drog sig ur och utan deras backning och främst motorer fick man det svårt. Men man lyckades stappla sig vidare in i den nya privatiserade tiden på något sätt. Nu kallade man bilen för Oltena tills Daewoo dök upp som räddaren i nöden 1994. Dom snofsade upp den med en liten facelift och fortsatte hålla gamlingen igång fram till 1996.
Idag bygger man Fordbilar i Oltics gamla lokaler i Craiova.
Projekt Y hade redan tagit sin början när Michlelin sålde sin ägardel i Citrën till Fiat 1968.
Det gjorde att man nu hade möjlighet att göra en småbil på Fiats delar istället, Projekt Y började om från början.
Men arbetet gick långsamt, man satsade nu stort på nya CX, och prestigemodellen SM. Med utvecklingen av dessa fanns det inte så mycket budget över för lilla Y .
1973 köpte Michelin tillbaks Fiats andelar, och sålde sen av Citroën till Peugeot. Nu fick man revidera lilla Y igen, för att anpassa den till Peugeot. Nu blev det projekt Y omdöpt till TA, och strax efter till VD ( Voiture Diminuée)
Det här resulterade Citroën LN 1976, vilket var inte mycket mer än en Peugeot 104 med 2CV-motor. 1978 kom den lite större Visa, som bar tydliga drag av VD-prototyperna
I början av sjuttiotalet ville Rumänien utöka sin begynnande bilindustri med främst en småbil som kunde vara möjlig att exportera. Renault var nyetablerade i landet med Dacia och förfrågan om en mindre bil gick till Citroën och Volkswagen som snart skulle lansera sin Golf. Volkswagen drog sig ur och Citroën hade ju en prototyp som skulle fungera där - TA.
Men kvarnarna i den rumänska byråkratin malde inte snabbt. Först 1976 kom man fram till ett avtal som innebar att Rumänska staten skulle äga 64% av det nya bolaget och Citroën resten. Bolaget döptes till Oltcit.
Nu skulle det byggas en fabrik också. Rumänien stod för själva byggandet och Citroën skulle se till att den fungerade. Men alla beslut skulle malas genom byråkratin ett par varv så först 1980 stod fabriken klar i Craiova.
Men det kom att dröja ytterligare innan det blev några bilar... Prototypen var spartansk, men skalades av ännu mer, dörrar är dyra att göra så det fick räcka med två till exempel.
Först i oktober 1982 kunde man komma igång i lokalerna. Nya Oltcit var vid det här laget rätt föråldrad, den hade ju tagits fram 10 år tidigare.
Två varianter gjordes, Oltcit Special fick Visans 2 cylindrindriga motor, Oltcit 11R fick GSA-motorn. Så fanns det en Oltcit 11RL också som kan sägas om inte välutrustad, så i alla fall mindre spartansk.
Den sistnämda gick i huvudsak på export under namnet Citroën Axel, då främst till Frankrike. Så nu hade man till slut sin lill-cittra som det var planerat, fast via Rumänien.
Man hade en vision vid avtalet 1976 att i framtiden byga uppemot 300 000 bilar om året i den rumänska fabriken, inte bara Oltcit utan andra kommande modeller. Verkligheten var av en annan uppfattning. Produktionen gick trögt och bilarnas kvalitet lämnade mycket övrigt att önska. Vid 1988 hade man bara lyckats tillverka drygt 60 000 Oltcits.
1989-90 hände det saker i öst, och mest dramatiskt var det i Rumänien. Citroën drog sig ur och utan deras backning och främst motorer fick man det svårt. Men man lyckades stappla sig vidare in i den nya privatiserade tiden på något sätt. Nu kallade man bilen för Oltena tills Daewoo dök upp som räddaren i nöden 1994. Dom snofsade upp den med en liten facelift och fortsatte hålla gamlingen igång fram till 1996.
Idag bygger man Fordbilar i Oltics gamla lokaler i Craiova.
projet Y2 som blev TA som blev VD
Oltcit Club
Oltcitfabriken
Citroën Axel, som såldes som ett billigare kompletment till Visa
Sista varianten av Oltciten i Daewoos regi 1996.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.