Eskil Roland Lindström var bilmekaniker och tvävlingsförare, på 30-talet föddes tanken att bygga en egen bil.
Planerna och utkasten till bilen fanns klara redan i slutet av 30-talet, men så kom kriget, och det var svårt att få tag i delar. Men 1948 stod den klar. E.R.L kallades den efter byggarens initialer. Den bilen hade en Douglasmotor från en MC, men 30 hästkrafter var alldeles för vilt för den lilla bilen. Så en bil till byggdes, nu med DKW-motor. en 600cc tvåtaktare på drygt 15 hästar kändes mer lagom i den lilla bilen. Mekaniken hämtades till stor del från Dixi, den tyskbyggda Austin Seven.
För liten är den, den mäter precis under tre meter i längd och är 118 centimeter bred, med en vikt på drygt 500 kilo.
Den första douglasmotoriserade bilen skall ha funnits kvar in på 70-talet när ERL:en bytte ägare till fd verkmästaren hos Lindströms, Lennart Magnusson. Då ingick den i köpet men var totalt sönderostad. Den röda ERL:en renoverades.
Så den röda E.R.L bilen är den enda som finns. Det har uppgetts att det byggdes en liten serie, en del källor säger fem, andra nio bilar. Men säkraste källan säger att det bara blev den här. Kanske fanns det planer på fler bilar, eller till och med påbörjades någon? Men Lindström gav upp planerna på serietillverkning av flera skäl. Bilen var både liten och tekniskt föråldrad på den nya marknaden efter kriget.
Men det är en ytterst välbyggd bil, den har fina proportioner och detaljfinishen är enastående fin, en snygg liten vagn som sticker ut i sin litenhet.
Eskil Roland Lindström startade bilverkstad i Mölndal tillsammans med Sven Tilly 1926. Verkstaden drevs ända fram till 1966.
För liten är den, den mäter precis under tre meter i längd och är 118 centimeter bred, med en vikt på drygt 500 kilo.
Den första douglasmotoriserade bilen skall ha funnits kvar in på 70-talet när ERL:en bytte ägare till fd verkmästaren hos Lindströms, Lennart Magnusson. Då ingick den i köpet men var totalt sönderostad. Den röda ERL:en renoverades.
Så den röda E.R.L bilen är den enda som finns. Det har uppgetts att det byggdes en liten serie, en del källor säger fem, andra nio bilar. Men säkraste källan säger att det bara blev den här. Kanske fanns det planer på fler bilar, eller till och med påbörjades någon? Men Lindström gav upp planerna på serietillverkning av flera skäl. Bilen var både liten och tekniskt föråldrad på den nya marknaden efter kriget.
Men det är en ytterst välbyggd bil, den har fina proportioner och detaljfinishen är enastående fin, en snygg liten vagn som sticker ut i sin litenhet.
Eskil Roland Lindström startade bilverkstad i Mölndal tillsammans med Sven Tilly 1926. Verkstaden drevs ända fram till 1966.
enkelt, men stilrent, och trångt. Bilen har inga dörrar heller.
Startmotorn fick inte plats i det lilla motorummet utan får bo i sittbrunnen istället.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.