I Akron Ohio låg Arfons Mill & Hardware. En diversehandel som utförde diverse reparationer av diverse saker. Inget område verkar ha varit främmande för Arfons verkstad.
Art Arfons hade tagit över den efter sin far och drev den tillsammans med sin halvbror Walt.
Allteftersom saker fixades så växte skrothögen på baksidan sig allt större – och blev en del av verksamheten.
Ur den skrothögen tog man även en hel del överblivet och byggde bilar av. Bröderna Arfons var bland pionjärerna i drag racing i början av femtiotalet.
De byggde farkoster för att köra fort på Bonneville med och man hade en stor bytta grön traktorfärg som användes till att lackera skapelserna. Därför kallades deras bilar oftast för Green Monster.
Bröderna Arfons var även pionjärer på att bygga jetbilar - Walt är den som anses utvecklat systemet att bromsa en sådan tingest med bromsskärmar. Han var också först med att bygga en full bur runt förarplatsen.
Sedan hände något mellan bröderna runt 1960. De slutade prata med varandra men fortsatte ändå driva verkstaden tillsammans. Med en vägg emellan sig!
De två bröderna fortsatte bygga vidare på diverse fordon och på varsitt håll, de började också se en möjlighet att kliva upp i den högre ligan. Slåss om det ultimata Land Speed Record.
Art Arfons fick genom sina skrotaffärer tag i ett riktigt trumfkort - en nästan obegagnad General Electric J-79. Det här var state of the art bland jetmotorer. Den satt i jaktplan som F104 Starfighter och F4 Phantom II. Motorn var så ny att alla manualer och specifikationer fortfarande var sekretesstämplade försvarshemligheter.
Flygvapnet fick nys om att en av deras värdefulla motorer låg och skräpade på en bakgård i Ohio.
Så Arfons fick hembesök - men kunde visa upp att alla dokument var i sin ordning och att motorn var hans.
Runt denna maskin byggdes en extrem kaross, för formen stod Arts kamrat Charlie Mayenschein.
Den lackerades röd, vit och blå men döptes ändå till Green Monster - det sjuttonde i ordningen.
Craig Breedlove hade satt standarden på Bonneville 1963 med Spirit of America: 655 km/h
Året efter var Art Arfons redo att åka dit med Green Monster och det kom att bli en ren duell mellan Arfons och Breedlove.
På två säsonger kom de båda att trissa upp rekordet från 655 km/h till hela 966 km/h! Efter 1965 års säsong var det Craig Breedlove som stod som rekordhållare.
Men det innebar inte att Art Arfons gav upp - nej, hösten 1966 var han tillbaka på Bonneville, fast besluten att återigen ta hem rekordet.
Dessutom hade en slags vapenvila med brodern Walt kommit till stånd, och han var med i gänget på Bonneville den här gången.
Man hade kört flera provvändor och trimmat in Green Monster för det slutgiltiga rekordförsöket.
Den 17:e november åkte Art ut på saltet, och det gick fortare än någonsin genom mätzonen - sen skar ett hjullager.
Vid startområdet förstod Walt och teamet att något hade gått fruktansvärt fel därute.
De åkte ut och började leta i vrakfältet - för det var vad det var.
Green Monster låg utspridd över SEX KILOMETER!
I den största vrakdelen med cockpiten kvar hittades till slut Art.
Omskakad, omtöcknad - men utan allvarligare skador!
Alla skyddsänglar måste haft jour den där dagen för Art Arfons hade just överlevt en krasch i 976 kilometer i timmen!
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.