Fyrhjulsdriven Mustang? Ja det fanns faktiskt några stycken.
Brittiska Ferguson är mest kända som traktortillverkare, och därifrån förfinades deras patenterade karftöverföringssytem till att kunna anpassas i personbilar. Fyrhjulsdrift hade innan varit förbehållet lastbilar och otympliga terrängfordon. Ferguson gjorde det brukbart i bland annat Jensens GT-sportvagn FF, och gjorde även en hel del konverteringar av Ford Zephyrs , Zodiacs och Transiter för brittiska polisen.
1965 byggde Ferguson om ett par Ford Mustanger till fyrhjulsdrift. Då deras fördelingslåda tog liten plats var modiferingarna av kardantunnel och infästningar inte så stora. De fick hjulupphängningar och dämpare avsedda för Shelbys och inte bara det , man försåg dom med ett mekaniskt ABS-system från Dunlop-Maxaret också. Tanken var att genom Ford erbjuda en reguljär modellserie av dessa fyrhjulsmussar, men kostaden för konverteringen landade på runt 1400 pund vilket blev för dyrt för marknaden.
En annan sak var att vänja folk vid hur diametralt annorlunda denna bil betedde sig mot en standard-Mustang, man testade prototyperna grundligt men kom inte fram till nån bra kompromiss för denna både rätt tunga och neutralstyrda bil. Väggreppet var det absolut inget fel på, inte ens på snö och is. Men dom som fick testa bilarna skall ha tyckt att det kändes mycket ovant att hantera denna nymodighet.
1969 byggde man ytterligare fyra fyrhjulsmussar som utprovades noggrant. Men fortfarnde en helt annorlunda bil att köra enligt samtida tester. Den superba väghållningen skulle anses vara perfekt för racing, men då bilen saknade naturlig "respons" och var fullständigt neutralstyrd så föll den inte det klientelet i smaken heller. Prestandan var det dock inget fel på, på halt underlag (!) mättes 0-100 på 7,67 sekunder, och toppfarten som automatiskt begränsades av Ferguson-diffen angavs til 210km/h
Idag skall åtminstonde två av dessa speciella Mustanger finnas kvar.
1965 byggde Ferguson om ett par Ford Mustanger till fyrhjulsdrift. Då deras fördelingslåda tog liten plats var modiferingarna av kardantunnel och infästningar inte så stora. De fick hjulupphängningar och dämpare avsedda för Shelbys och inte bara det , man försåg dom med ett mekaniskt ABS-system från Dunlop-Maxaret också. Tanken var att genom Ford erbjuda en reguljär modellserie av dessa fyrhjulsmussar, men kostaden för konverteringen landade på runt 1400 pund vilket blev för dyrt för marknaden.
En annan sak var att vänja folk vid hur diametralt annorlunda denna bil betedde sig mot en standard-Mustang, man testade prototyperna grundligt men kom inte fram till nån bra kompromiss för denna både rätt tunga och neutralstyrda bil. Väggreppet var det absolut inget fel på, inte ens på snö och is. Men dom som fick testa bilarna skall ha tyckt att det kändes mycket ovant att hantera denna nymodighet.
1969 byggde man ytterligare fyra fyrhjulsmussar som utprovades noggrant. Men fortfarnde en helt annorlunda bil att köra enligt samtida tester. Den superba väghållningen skulle anses vara perfekt för racing, men då bilen saknade naturlig "respons" och var fullständigt neutralstyrd så föll den inte det klientelet i smaken heller. Prestandan var det dock inget fel på, på halt underlag (!) mättes 0-100 på 7,67 sekunder, och toppfarten som automatiskt begränsades av Ferguson-diffen angavs til 210km/h
Idag skall åtminstonde två av dessa speciella Mustanger finnas kvar.
Fergusons sinnrika differental passade smidigt i Mustangen, prislappen på kalaset passade dock inte lika bra.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.