Gibbs Hill var en av få som köpte en ny Saab 93 GT i USA. Han saknar fortfarande den bilen. Som tröst har han hittat en Saab 96 Monte Carlo 1965. Inte så illa det heller.
| Det var en ny standard: V8 med toppventiler. På kåporna kunde det stå Strato Streak, Rocket eller bara Chevrolet i fartig skrivstil. Med en peppig V8 på 265 cui och 188 hästkrafter blev GM ett riktmärke för en hel bransch. I det läget, när USA blommade ut i kubik och plåtmängd, anlände en spolformad, underviktig sak från Switzerl … no … Sweden. Det fanns trädgårdstraktorer med större motorer. Barnvagnar med mer krom. När den första sändningen om 250 stycken Saab 93 anlände till Bostons hamn i december 1956 blev rökmolnet så akut att brandkåren ryckte ut. 168 miljoner människor tog inte notis om det nya bilmärket. En mindre del av befolkningen skrattade. Någon enstaka erfor ögonblicklig frälsning. – Great cars, jag såg en annorlunda modell hos en lokal handlare. Det var en ny Saab 93 GT. Efter att ha provkört den var jag fast, jag bara måste ha den, säger Gibbs Hill i Spring Grove i Pennsylvania. Gibbs är 89 år och bilman. Hans samling är ett konsekvent återskapande av ungdomsminnen. Bland fylliga V8-Fordar står en skarpt ljusblå, ändå försynt Saab 96 Monte Carlo 1965. När barnen växte var han tvungen att sälja den unika, sportiga GT:n och trots efterforskning har han aldrig lyckats spåra den. Jag tar träratten och vi fräser iväg på idylliska vägar mellan bondgårdar. – Jag saknar den bilen, säger Gibbs i högersätet. Men den gick nog till skrot, wow, du kan ju köra! Ingen av mina vänner klarar av att köra den här bilen. |
I Klassiker 1/2014 berättar vi mer om Saabs försök till etablering på den amerikanska marknaden. Dessutom medföljer en nytryckt samlarbroschyr på Saab 93 GT.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.