Golfresan hem

Åtta sidor är något kortare än artikeln brukar vara i Klassiker. Men på PDF-filen som kom från Per Runeson finns de flesta element som brukar finnas i Klassikers Sverigeresor. En klassisk bil, en färdväg och små och stora upptäckter längs vägen.

Idén att göra en egen Sverigeresa fick Per när han läste Klassiker nr 7/13 där Jon Remmers återvänder till barndomens Hälsingland. Per tog en semesterdag och åkte till sina hemtrakter i västra Blekinge.

– Där är jag uppväxt. Nu bor jag i Lund och arbetar på universitetet. Jag skriver också i mitt jobb, men helt andra sorters texter, säger Per Runeson.

Sin VW Golf GLI cabriolet 1985 köpte Per för 15 år sedan och det är hans första och hittills enda klassiska bil. Den har haft en tidigare ägare och den har lackats om av den ägaren i originalkulören. Efter 15 000 mil och 29 år är det ändå bara småproblem som Per får hantera. Exempelvis har han bytt kylaren och kopplingen. Skraplisterna har krympt ihop med åren så de har Per också bytt.

– När jag köpte den 1999 gick det att få tag på reservdelar hos Volkswagenåterförsäljaren. Sedan har det varit en period då det blivit svårare att hitta delar. Men nu börjar saker som skraplister att nytillverkas.Pers resa börjar i Sölvesborg och går sedan norrut: ”i mjuka vindlingar mellan Ryssberget och Vångaberget. Hastighetsbegränsningen är för en klassiker behagliga 80 km/h.”

Det var i Olofström som Per Runeson växte upp och tack vare god lokalkännedom hittar han detaljer som passat utmärkt om Klassikerredaktionen gjort en Sverigeresa här. En stad där bruket som tillverkar karosser till Volvo sätter stor prägel. I ett villakvarter hittar han staket gjorda av det som blev kvar av plåtrullarna från Olofströms Bruk när fläktrotorn stansats ut. Men precis som när vi gör Sverigeresor så var Per också öppen för att upptäcka nya saker. Mellan Jämshög och Olofström hittade han ett museum och utanför stod en rad klassiska Volvobilar till salu: ”Två tidiga Volvo 140, en Amazon, ett par PV, en 1800ES. Nästan som raden av begagnade bilar utanför Motorkompaniet på 1970-talet”.

Vid Olofströms bruk hittar Per en Volvo till – en ÖV4 i relief på vaktkuren utanför huvudentrén. ”Dessutom finns den gamla klockan i form av en krona kvar som roterar över Södra fabriken. Den sitter där på nåder, eftersom den inte ingår i Volvokoncernens grafiska profil.” Men Per konstaterar att exakt den kronan suttit på 262C-modellen.
Resan fortsätter till Svängsta där det också funnits en industri som är intressant ur bilhistoriskt perspektiv. Här startades 1887 Halda-fabriken som ursprungligen tillverkade fickur men som senare kom att göra taxametrar och trippmätare för rallybruk. Idag tillverkas fiskespön här av ABU-Garcia och Per tar givetvis en bild på sin Golf invid ”den vackra funkisfabriken”.

I Karlshamn går Per i mål efter åtta mil, två tjuvstopp som Per skyller på att han inte vant sig vid den nya kopplingen och 32 observerade till salu-skyltar för hus. Avslutningsvis summerar han upplevelsen av att åka till barndomens hemtrakter invid statyn av Karl-Oskar och Kristina från Vilhelm Mobergs romaner. De flyttade ju betydligt längre än Per, men han konstaterar ”Kanske är det så för varje utvandrare – allt det gamla var inte bara dåligt, och allt det nya är inte bara bra? Men när man väl kastat loss finns det ingen väg tillbaka…”.