I Klassiker 10/2017 testar vi en nyutvecklad katalysator, speciellt anpassad för äldre bilar med förgasare. Den är ganska billig, tar inte mycket plats och är relativt enkel att montera. Lägre utsläpp och mindre avgaslukt utlovas. Kan det vara något?
Sedan några månader säljs en katalysator speciellt utvecklad för klassikerbilar. Den kräver inte insprutning eller lambdasond utan ska fungera bra ihop med förgasare. Tillverkaren Redback i småländska Bankeryd lovar kraftiga sänkningar av CO-halt, HC, NOX och dessutom mindre avgaslukt.
Katalysatorn finns i två storlekar och kostar från 2 000 kronor. Just att det inte finns några lagkrav att förhålla sig till har gjort att man kunnat speca den efter de egenskaper man vill uppnå.
Allt fler börjar efterfråga rening även av klassiker — är vi äntligen en enkel lösning på spåren för den som vill minska utsläppen?
Enkelt beskrivet funkar "klassikerkatalysatorn" som vilken annan som helst. När de heta avgaserna med kväveoxid (NOX), kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) möter den speciella blandningen av ädelmetallerna platina, rodium och palladium sker en omvandling till koldioxid, syrgas, vattenånga och kvävgas.
Katalysatorn påminner i grunden om moderna bilars men saknar den keramiska behandlingen på insidan. Dessutom används betydligt större mängd rodium för att sänka halterna av kväveoxid. Den som blickar in ser också att cellstrukturen är glesare än vi är vana vid, detta för att katalysatorn inte ska sättas igen lika lätt.
Så gör då katalysatorn någon skillnad?
Vi bestämmer oss för att testa på två bilar – en lagom inkörd Rover 3500 V8 och Klassikerstallets egen Volvo 1800S med sliten B18 Sport-motor – sannolikt det smutsigaste redaktionen kan skaka fram.
För att få tillförlitliga referensvärden körs bilarna först utan katalysatorer på Rolf Lundblad Motors rullande landsväg. Rolf har genom åren kört och finjusterat tusentals bilar med denna utrustning i sina lokaler i Rågsved söder om Stockholm. Han har just sålt verkstadsdelen av företaget men har behållit den rullande landsvägen.
Vi mäter utsläppen av CO och HC vid tomgång, full gas och vid jämn fart i 70 km/h. Vi mäter också motorns effekt för att se om den påverkas av katalysatorn. Kväveoxider (NOX) klarar vi däremot inte att mäta med denna utrustning och kan därför inte kolla Redbacks utfästelse om 75 procents minskning av dessa.
Efter det första testet svetsas katalysatorerna på plats på avgassystemen. Den mindre på Volvon och den större på Rovern. Katalysatorn får sitta maximalt en meter från motorn och inte ligga emot eftersom dne blir väldigt varm. Den ska inte sitta för lågt heller efftersom en katalysator är mycket stötkänslig. Sedan återvänder vi till Rågsved för uppföljande tester.
Vi gör samma prover igen och resultatet visar att utsläppen minskat mer eller mindre på alla punkter, trots att vi inte gjort något åt bilarnas bränslesystem i övrigt. Motoreffekten påverkas däremot inte.
Nu ska vi köra med bilarna ett tag och sedan återkomma till labbet för uppföljande tester. Vi vill veta om reningen är lika bra efter ett antal kallstarter och olika sorters körning.
Läs hela testet i Klassiker 10/2017!
Katalysatorn finns i två storlekar och kostar från 2 000 kronor. Just att det inte finns några lagkrav att förhålla sig till har gjort att man kunnat speca den efter de egenskaper man vill uppnå.
Allt fler börjar efterfråga rening även av klassiker — är vi äntligen en enkel lösning på spåren för den som vill minska utsläppen?
Enkelt beskrivet funkar "klassikerkatalysatorn" som vilken annan som helst. När de heta avgaserna med kväveoxid (NOX), kolmonoxid (CO) och kolväten (HC) möter den speciella blandningen av ädelmetallerna platina, rodium och palladium sker en omvandling till koldioxid, syrgas, vattenånga och kvävgas.
Katalysatorn påminner i grunden om moderna bilars men saknar den keramiska behandlingen på insidan. Dessutom används betydligt större mängd rodium för att sänka halterna av kväveoxid. Den som blickar in ser också att cellstrukturen är glesare än vi är vana vid, detta för att katalysatorn inte ska sättas igen lika lätt.
Så gör då katalysatorn någon skillnad?
Vi bestämmer oss för att testa på två bilar – en lagom inkörd Rover 3500 V8 och Klassikerstallets egen Volvo 1800S med sliten B18 Sport-motor – sannolikt det smutsigaste redaktionen kan skaka fram.
För att få tillförlitliga referensvärden körs bilarna först utan katalysatorer på Rolf Lundblad Motors rullande landsväg. Rolf har genom åren kört och finjusterat tusentals bilar med denna utrustning i sina lokaler i Rågsved söder om Stockholm. Han har just sålt verkstadsdelen av företaget men har behållit den rullande landsvägen.
Vi mäter utsläppen av CO och HC vid tomgång, full gas och vid jämn fart i 70 km/h. Vi mäter också motorns effekt för att se om den påverkas av katalysatorn. Kväveoxider (NOX) klarar vi däremot inte att mäta med denna utrustning och kan därför inte kolla Redbacks utfästelse om 75 procents minskning av dessa.
Efter det första testet svetsas katalysatorerna på plats på avgassystemen. Den mindre på Volvon och den större på Rovern. Katalysatorn får sitta maximalt en meter från motorn och inte ligga emot eftersom dne blir väldigt varm. Den ska inte sitta för lågt heller efftersom en katalysator är mycket stötkänslig. Sedan återvänder vi till Rågsved för uppföljande tester.
Vi gör samma prover igen och resultatet visar att utsläppen minskat mer eller mindre på alla punkter, trots att vi inte gjort något åt bilarnas bränslesystem i övrigt. Motoreffekten påverkas däremot inte.
Nu ska vi köra med bilarna ett tag och sedan återkomma till labbet för uppföljande tester. Vi vill veta om reningen är lika bra efter ett antal kallstarter och olika sorters körning.
Läs hela testet i Klassiker 10/2017!
Läs hela testet i Klassiker 10/2017.
Båda bilarna körs på rullande landsväg hos Rolf Lundblad Motor både före och efter montering av katalysator.
Den lilla modellen av katalysator på Volvo 1800S.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.