Lynx Eventer var sportkombin Jaguar aldrig byggde.
Lynx motors hade från början inte en tanke på att bygga om bilar. Man började med att erva och renovera sportbilar, främst Jaguar C-type och D-type i slutet av sextiotalet.
Nu var ju detta ganska ovanliga bilar. Så nästa steg blev att börja bygga replikor på dom - vilket som gör än idag.
Lynx C-type, D-type och E-type lightweight replikorna är minutiöst välbyggda och så trogna originalen de kan bli.
År 1975 kom Jaguar XJS som efterträdde E-type. Det var en elegant och tidlös coupé - bara coupé alltså, för någon cabriolet tog man aldrig fram.
Vid den här tiden kom tuffare säkerhetskrav och många tilverkare valde sluta göra öppna bilar. Det ryktades till och med om förbud inom en snar framtid med.
Men trots det ville folk ha cabrioleter och vindrufs i håret.
Så naturligt för den nyblivne XJS-ägaren som hellre ville åka öppet än instängt, var att vända sig till Lynx.
Dom fick snart orderlistan full med att konvertera XJS till öppna bilar- Åtminstonde fram till 1983, då Jaguar slutligen föll till föga och gjorde en egen cabriolet
Så nu gällde det att hitta på något annat. Varför inte en kombi? Någon sådan fanns ju inte att få från Jaguar.
Den kom att kallas Lynx Eventer och den första prototypen visades upp och fick provköras av pressen 1983. Betyget blev översvallande. Den var inte bara elegant - man hade förvaltat grundformen väl. Den var också mycket välbyggd med gediget detaljarbete.
Lynx Eventer kom att bli beställningsvara. Kunden kunde välja att lämna in sin egen bil för ombyggnad, eller Lynx kunde ombesörja det hela med en fabriksny bil.
Oavsett var det ingen billig lösning. 1983 kostade konverteringen drygt 7000 pund - ungefär 35% av vad själva XJS:en kostade!
I mitten av nittiotalet hgade den kostnaden stigit till drygt 19000 pund!
Men det var ett komplicerat arbete, nästan allt bakom A-stolparna fick göras om eller eller byggas från scratch. Bensintank flyttas, nytt golv bakåt, baksäte göras fälbart med mera. Varje bil tog ungefär 14 veckor att göra.
Totalt kom det att göras 67 stycken Lynx Eventer, den sista gjordes så sent som 2002.
Nu var ju detta ganska ovanliga bilar. Så nästa steg blev att börja bygga replikor på dom - vilket som gör än idag.
Lynx C-type, D-type och E-type lightweight replikorna är minutiöst välbyggda och så trogna originalen de kan bli.
År 1975 kom Jaguar XJS som efterträdde E-type. Det var en elegant och tidlös coupé - bara coupé alltså, för någon cabriolet tog man aldrig fram.
Vid den här tiden kom tuffare säkerhetskrav och många tilverkare valde sluta göra öppna bilar. Det ryktades till och med om förbud inom en snar framtid med.
Men trots det ville folk ha cabrioleter och vindrufs i håret.
Så naturligt för den nyblivne XJS-ägaren som hellre ville åka öppet än instängt, var att vända sig till Lynx.
Dom fick snart orderlistan full med att konvertera XJS till öppna bilar- Åtminstonde fram till 1983, då Jaguar slutligen föll till föga och gjorde en egen cabriolet
Så nu gällde det att hitta på något annat. Varför inte en kombi? Någon sådan fanns ju inte att få från Jaguar.
Den kom att kallas Lynx Eventer och den första prototypen visades upp och fick provköras av pressen 1983. Betyget blev översvallande. Den var inte bara elegant - man hade förvaltat grundformen väl. Den var också mycket välbyggd med gediget detaljarbete.
Lynx Eventer kom att bli beställningsvara. Kunden kunde välja att lämna in sin egen bil för ombyggnad, eller Lynx kunde ombesörja det hela med en fabriksny bil.
Oavsett var det ingen billig lösning. 1983 kostade konverteringen drygt 7000 pund - ungefär 35% av vad själva XJS:en kostade!
I mitten av nittiotalet hgade den kostnaden stigit till drygt 19000 pund!
Men det var ett komplicerat arbete, nästan allt bakom A-stolparna fick göras om eller eller byggas från scratch. Bensintank flyttas, nytt golv bakåt, baksäte göras fälbart med mera. Varje bil tog ungefär 14 veckor att göra.
Totalt kom det att göras 67 stycken Lynx Eventer, den sista gjordes så sent som 2002.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.