Fredagens nöt innehöll en Isotta Fraschini Monterosa.
Mest känt är nog namnet i marint sammanhang, Isotta Fraschinis båtmotorer var och är fortfarande välkända, likaså deras flygmotorer. Och bilar såklart, under åren 1900 till mitten av trettiotalet gjorde man stora lyxiga bilar i klass med Hispano-Suiza, Rolls-Royce, Bugatti och de andra. Men depressionstiden slog ut en stor den av deras kundkrets och man lade ner biltillverkningen för att satsa på den tyngre divisionen av fartygs och flygmotorer.
Monterosa var ett försök till en comeback efter kriget, nu tröt av förklarliga skäl orderingången på motorer till pansarkryssare och bombplan, istället behövde det nya Europa sättas på hjul. Isotta Fraschini ingick vid den här tiden i CEMSA-Caproni, och 1947 hade man färsdigställt två prototyper att visa upp. Cemsa F11 som var mer åt det folkliga hållet och Monterosa, en stor exklusiv och lite annorlunda bil.
Man hade helt klart sneglat på Tatra i konceptet med en V8 bak med pendelaxlar, motorn hade dessutom hemitoppar fast till skillnad från Tatran var den vattenkyld. Hururvida Monterosa verkligen var allvarligt menad att konkurrera med de anda exklusiva märkena i Europa kan diskuteras, det var en mycket okonventionell bil och svansmotorkonceptet hade redan här börjat överges. Dock verkar man satsat på att starta upp återförsäljarnät och marknadsföring i USA, men det blev inte mycket av det. En av intressenterna för att ta in Cemsan och Monterosan i USA var ingen mindre än Preston Tucker, men det gick som det gock med både Tuckers egna verksamhet, och samtidigt, i Italien, Capronis, som slutade med likvidation 1949. Cemsa gjordes i sju exemplar, Monterosan vet man inte riktigt, men troligen inte mer än sju-åtta bilar hann byggas. Fredagsnötens bil är lite annorlunda än resten för just den har en kaross av Zagato.
1996 gjordes ytterligare ett försök att återuppliva det anrika Isotta Fraschini, T6 var en snygg coupé baserad på Audimekanik, två år senare presenterades även en cabrioet kallad T12, men edt stannde vid dessa två prototyper.
Monterosa var ett försök till en comeback efter kriget, nu tröt av förklarliga skäl orderingången på motorer till pansarkryssare och bombplan, istället behövde det nya Europa sättas på hjul. Isotta Fraschini ingick vid den här tiden i CEMSA-Caproni, och 1947 hade man färsdigställt två prototyper att visa upp. Cemsa F11 som var mer åt det folkliga hållet och Monterosa, en stor exklusiv och lite annorlunda bil.
Man hade helt klart sneglat på Tatra i konceptet med en V8 bak med pendelaxlar, motorn hade dessutom hemitoppar fast till skillnad från Tatran var den vattenkyld. Hururvida Monterosa verkligen var allvarligt menad att konkurrera med de anda exklusiva märkena i Europa kan diskuteras, det var en mycket okonventionell bil och svansmotorkonceptet hade redan här börjat överges. Dock verkar man satsat på att starta upp återförsäljarnät och marknadsföring i USA, men det blev inte mycket av det. En av intressenterna för att ta in Cemsan och Monterosan i USA var ingen mindre än Preston Tucker, men det gick som det gock med både Tuckers egna verksamhet, och samtidigt, i Italien, Capronis, som slutade med likvidation 1949. Cemsa gjordes i sju exemplar, Monterosan vet man inte riktigt, men troligen inte mer än sju-åtta bilar hann byggas. Fredagsnötens bil är lite annorlunda än resten för just den har en kaross av Zagato.
1996 gjordes ytterligare ett försök att återuppliva det anrika Isotta Fraschini, T6 var en snygg coupé baserad på Audimekanik, två år senare presenterades även en cabrioet kallad T12, men edt stannde vid dessa två prototyper.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.