Megalomania

Mega Track var en bjässe.
Över fem meter lång och hela 222 cm bred! 
Höjden... den kunde variera lite då man kunde öka markfrigången till över 30 centimeter vid behov.
Fälgarna mätte 20 tum, något som var extremt i början av nittiotalet.
Dom skoddes med specialdäck från Michelin, måtten var 325/50 bak och 285/55 fram.
Fyrhjulsdrift - självklart, och alla hjulen var kopplade till en automatlåda  som satt fast i en 400 hästars Mercedes-Benz V12 - mittmonterad på längden.

Kolossen vägde 2,3 ton och skulle ändå klara av minst 250km/h i toppfart och 0-100 på drygt 6 sekunder!
Mega Track var dessutom törstig - 2 liter milen på landsväg och 5 liter i terräng!

Vad var detta för galen bil egentligen? 

Aixam - mest kända för moped och minibilar låg bakom Mega Track. Tillsammans med ingenjören Philippe Colacon och rallyföraren Bernard Darnich ville man skapa något som Porsche, Lamborghini eller Ferrari inte hade.
Och det gjorde man med besked - på bara åtta månader byggdes prototypen som visades upp på Parismässan 1992.

Den lämnade ingen oberörd. Begreppet crossover fanns inte då, men här var en! En sport-lyx-offroad-SUV crossover.

Och den floppade direkt. Inte på grund av uteblivet intresse - tvärtom. Köpare stod i kö för att teckna order på den bisarra bjässen trots en prislapp på 400 000 USD!
Problemet låg hos Aixam/Mega själva. Prototypen var just en prototyp, långt ifrån klar att produceras. Och man insåg att man hade för lite kapacitet att ens göra den komplicerade bilen färdig.  
Men till sist löste det sig, man anställde en hel stab av ingenjörer som fick i uppgift att göra en vettig bil av den.

Det lyckades man med till slut, men det tog över tre år inan man ens kunde leverera någon bil alls.
Då hade intresset svalnat och Mega Track fallit i glömska.

Totalt blev det byggt 5-6 stycken av den förunderliga terränglyxsportbilssuven som inte liknade något annat.