Chrysler LeBaron Town & Country

Ett pip inte helt olikt min väckarklocka ljuder tre gånger och följs av en elektronisk mansröst som förkunnar: ”A door is ajar”. Chryslers Electronic Voice Alert förkortat EVA påminner mig om det jag missat. Jag stänger om dörren och får då ett ”Thank you”. 

Utsidan på dörren är täckt med imiterat askträ i glasfiber som inramar likaledes imiterad teak. Greppet går igen även på instrumentpanelen, dörrsidorna, till och med på de fast monterade takbågarna. Den kantiga motorhuven med en Chryslerstjärna på toppen av grillen döljer ingen V8 eller ens en sexa, det är en tvärställd fyrcylindrig motor på 2,2 liter som startar när tändningsnyckeln vrids om. Växelväljaren finns vid ratten, för även om bilen bara är lika bred som en Volvo 240 så är framsätet en soffa om man fäller upp mittarmstödet. 

Chrysler LeBaron Town & Country står med ena benet i det gamla invanda som amerikanska bilköpare förväntade sig i början på 1980-talet och med det andra benet i det nya med elektronik, snålare motorer och mindre yttermått. Kanske gick det lättare att skölja ner den sura medicinen med lite nostalgi. Till och med modellnamnet antydde fornstora dagar. Det användes första gången för exklusiva Imperial LeBaron på 1930-talet. Efter ett uppehåll flyttades det över från Imperial till Chrysler 1977. 

En svensksåld amerikansk bil har ofta mer känd historia medan en bil som rullat i en solig amerikansk delstat har förhoppningsvis klarat sig från rost. Det här exemplaret är lite av båda på en och samma gång. Den köptes ny av en svensk boende i Los Angeles. Han arbetade med containerfrakt och därför togs bilen flera gånger till Sverige på sommaren där den kunde köras på Kalifornien-plåtar. När den förste ägaren gick bort blev bilen ställd i ett flerfamiljshusgarage i Stockholm men det var inte allt som fanns kvar. 

– Jag köpte den av dödsboet och det följde med tre pärmar med papper om bilen, säger Peter Alsterstål. Jag tyckte dokumentationen var rolig. 

Miltalet motsvarar bara drygt 12 000. Tidens tand syns i form av att den äkta glasfibern syns på något ställe på det som ska föreställa askträ och det ena strålkastarparet saknar en sarg. Men det är ändå en väldigt välbehållen vagn som aldrig renoverats eller lackerats om. När Peter Alsterstål hämtat bilen så behövde den sättas i gång efter att ha stått still i fem år. Nu hade han god hjälp av alla dokument. 

– Jag noterade att han haft ett problem sedan länge och monterade en ny mekanisk bränslepump 2015. Jag valde att sätta dit en ny elektrisk pump utanför tanken, så på så vis är den inte längre 100 procent original, säger Peter Alsterstål. 

I slutet av 1970-talet var Chrysler nära konkurs men 1978 fick koncernen en ny vd. Lee Iacocca låg bakom tidernas succé Ford Mustang men hade nu fått sparken från vd-posten på Ford. Han gick då över till USA:s tredje största bilkoncern och med honom i ledningen fick Chrysler en statlig lånegaranti på 1,5 miljarder dollar 1980. Samma år lanserades de kompakta Dodge Aires och Plymouth Reliant. 

Den så kallade K-car plattformen användes också för den andra generationen Chrysler LeBaron som hade premiär året efter. Det var inte bara storleken på bilarna som var nytänkande, 1982 väckte Chrysler åter liv i den amerikanska cabrioleten, en biltyp som Cadillac fem år tidigare dödförklarat. Chryslerkoncernen lanserade också ett helt nytt bilsegment med minibussarna Dodge Caravan och Plymouth Voyager 1983. Lee Iacocca visade prov på annorlunda ledarskap när han 1982 själv medverkade i en rad reklamfilmer för Chrysler. Slutpoängen från honom i tv-reklamen var alltid – om du kan hitta en bättre bil, köp den!

Chrysler LeBaron fanns i olika motorversioner med det som var toppmodernt, ett av alternativen var en turbo­försedd version av 2,2-litersmotorn. Men också med det som var så gammaldags att det kändes nytänkande. Det var inte bara herrgårdsvagnen som fanns i en Town & Country-modell utan också cabrioleten gick att få med äkta trä i glasfiber på karossidan. 

– Jag gick i skolan i USA 1984 och Chryslers K-cars var verkligen på tapeten då, säger Peter Alsterstål. Alla leasingbilar var sådana. De blev ju Chryslers räddning. Jag köpte den här bilen för att det var en woodie!

Efter fotograferingen har Peter Alsterstål sålt sin LeBaron till Martin Lindberg i Lindesberg. 

– Jag har alltid gillat herrgårdsvagnar med träpaneler, säger Martin Lindberg. De sticker ut och känns så egna i sina utföranden. Jag har letat efter en amerikanare i många år men mitt garage klarar bara fem meter bil...