Ramen är ju lackad och nu börjar återuppbyggnaden av åtminstone en större del av gamlingen. Att karossen fortfarande står på SJ-pallar funderar vi inte på just nu...
Visst var det skönt med avkoppling, cabbåka och skogsvraksäventyr. På nåt sätt så ger dessa skogsresor en slags boost att gå in i verkstan och börja uträtta stordåd. Kanske handlar det om att få göra klart pågående så man får möjlighet att sätta igång nya projekt…
Men å andra sidan gör jag ju inte alltid klart heller. Utan jag har någon slags "ska bara fixa lite med den här så ordnar jag det där en annan dag"-planering mest hela tiden.
För varför ska man bara göra en sak när man kan hålla på med flera?
Hur som så hade vi ju nu löst saknaden av en hel del småprylar och mentalt så har vi ju även varit nere på botten å vänt.
Jo absolut, det har vi eller...? Ramen är ju lackad och nu börjar återuppbyggnaden av åtminstone en större del av gamlingen.
Att karossen fortfarande står på ett par SJ-pallar ägnar vi just nu inte en tanke. Jo faktiskt kanske lite ändå eftersom jag håller på att få ihop och klar en megabeställning av ekonomiplåt till karossen från USA.
Här hemma i Sverige har vi i princip kammat noll och det lilla som hittats har det begärts plenty of dollars för.
Nu blir det egentligen inte direkt billigt att flyga hem karossdelar heller, åter en effekt av detta med vår satta tidsplan. Hade vi kunnat frakta med båt, kanske till och med liftat med någon i en container, så hade vi kanske inte tjänat men däremot mest troligt sparat massvis med kronor.
Jag riktigt längtar nu efter att få frossa ner mig totalt i rostig plåt så rejält fokus på karossen med andra ord inom kort.
Har vi förresten berättat om våra nya dörrar? Två stycken levererades häromdagen för nästan inga pengar alls. Jättefina och snudd på helt rostfria, bara att montera!
Det stora problemet är väl hur katten vi ska få dessa två eller åtminstone passagerardörren som måste bytas ut att stämma i färg och patina med resten av bilen. Dörrarna är i en underbar 50-talskulör typ mintgrön men vi kanske ska göra det väldigt enkelt för oss och bara skriva Woodland Green med sprayfärg mitt på...
Kåre gnor annars på för fullt hemma i sitt villagarage där stökigheten nu slår nya rekord efter varje resa till till Tängtorpet då Kåre langar in delar som måste fixas från gamlingen med orden -den här tar jag hem å fixar...
Kåre har även projektets hjulansvar och sakta men säkert kan vi snart montera fyra oerhört snygga hjul.
Ja jag lovar, kika bara så snyggt reservhjulet blev med sitt diagonaldäck från slutet av 50-talet.
Original torkararmar har Kåre tankat med nytt gummi robbat från ett par sprillans från en modern plast-missil. Kromade kompletta finns ju bara att hitta som sämsta kinaskräpet idag om man inte springer på NOS prylar. Det ska lagas, inte renoveras.
Men nu gäller ramen och bromseriet. Där har vi i princip allt nytt på hyllan.
Trummorna svarvas, de såg bara så förjävliga ut så det liknade ingenting. Gamlingen har ju stått bom stilla på samma ställe sedan 1979 och när vi drog fram den så snurrade ju inte ett enda hjul och vilket meck det var innan alla fyra snurrade.
Alla bromsbackar hade fastnat och fukt hade hjälp till och skapat gravrost där bromsbanden legat mot trumman.
Nu är det ju inte helt enkelt att svarva, det blir sällan bra då det ofta är svårt att få trumman centrerad men vad som helst blir bättre än som det ser ut nu.
Vi monterar nu nya hjulcylindrar och huvudbromscylinder. Det var en dyr rackare men när det gäller bromsar vill vi inte gena eftersom vi snackar stor tung bil och enkrets bromssystem.
Visst går huvudcylindern att hitta billig på exempelvis Ebay men vi jobbar mot klockan och måste få beta av en hel massa olika hållpunkter i den smått kaotiska Plan 53.
Jag plockade ut en näve olika bromsrörsnipplar och 10 meter bromsrör. Under tiden Kåre började montera bromskomponenter så tillverkade jag nya rör.
Det här jobbet är fantastiskt skoj!
Kåre har hemma i sitt garage putsat upp fördelningsblock och målat smådelar så allting tillsammans med den nylackerade ramen och alla nya/putsade delar som ska tillbaka. Så blir det riktigt bra, nästan för bra.
Enda riktigt retsamma är dessa förbaskade handbromswires som vi tillsammans klantade till beställningen på. Stryk skulle vi egentligen ha bägge två men nu verkar det som en lösning även där.
Surt hur som helst eftersom vi inte kan montera bromsarna bak innan dessa wires sitter på plats.
47 dagar kvar
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
Men å andra sidan gör jag ju inte alltid klart heller. Utan jag har någon slags "ska bara fixa lite med den här så ordnar jag det där en annan dag"-planering mest hela tiden.
För varför ska man bara göra en sak när man kan hålla på med flera?
Hur som så hade vi ju nu löst saknaden av en hel del småprylar och mentalt så har vi ju även varit nere på botten å vänt.
Jo absolut, det har vi eller...? Ramen är ju lackad och nu börjar återuppbyggnaden av åtminstone en större del av gamlingen.
Att karossen fortfarande står på ett par SJ-pallar ägnar vi just nu inte en tanke. Jo faktiskt kanske lite ändå eftersom jag håller på att få ihop och klar en megabeställning av ekonomiplåt till karossen från USA.
Här hemma i Sverige har vi i princip kammat noll och det lilla som hittats har det begärts plenty of dollars för.
Nu blir det egentligen inte direkt billigt att flyga hem karossdelar heller, åter en effekt av detta med vår satta tidsplan. Hade vi kunnat frakta med båt, kanske till och med liftat med någon i en container, så hade vi kanske inte tjänat men däremot mest troligt sparat massvis med kronor.
Jag riktigt längtar nu efter att få frossa ner mig totalt i rostig plåt så rejält fokus på karossen med andra ord inom kort.
Har vi förresten berättat om våra nya dörrar? Två stycken levererades häromdagen för nästan inga pengar alls. Jättefina och snudd på helt rostfria, bara att montera!
Det stora problemet är väl hur katten vi ska få dessa två eller åtminstone passagerardörren som måste bytas ut att stämma i färg och patina med resten av bilen. Dörrarna är i en underbar 50-talskulör typ mintgrön men vi kanske ska göra det väldigt enkelt för oss och bara skriva Woodland Green med sprayfärg mitt på...
Kåre gnor annars på för fullt hemma i sitt villagarage där stökigheten nu slår nya rekord efter varje resa till till Tängtorpet då Kåre langar in delar som måste fixas från gamlingen med orden -den här tar jag hem å fixar...
Kåre har även projektets hjulansvar och sakta men säkert kan vi snart montera fyra oerhört snygga hjul.
Ja jag lovar, kika bara så snyggt reservhjulet blev med sitt diagonaldäck från slutet av 50-talet.
Original torkararmar har Kåre tankat med nytt gummi robbat från ett par sprillans från en modern plast-missil. Kromade kompletta finns ju bara att hitta som sämsta kinaskräpet idag om man inte springer på NOS prylar. Det ska lagas, inte renoveras.
Men nu gäller ramen och bromseriet. Där har vi i princip allt nytt på hyllan.
Trummorna svarvas, de såg bara så förjävliga ut så det liknade ingenting. Gamlingen har ju stått bom stilla på samma ställe sedan 1979 och när vi drog fram den så snurrade ju inte ett enda hjul och vilket meck det var innan alla fyra snurrade.
Alla bromsbackar hade fastnat och fukt hade hjälp till och skapat gravrost där bromsbanden legat mot trumman.
Nu är det ju inte helt enkelt att svarva, det blir sällan bra då det ofta är svårt att få trumman centrerad men vad som helst blir bättre än som det ser ut nu.
Vi monterar nu nya hjulcylindrar och huvudbromscylinder. Det var en dyr rackare men när det gäller bromsar vill vi inte gena eftersom vi snackar stor tung bil och enkrets bromssystem.
Visst går huvudcylindern att hitta billig på exempelvis Ebay men vi jobbar mot klockan och måste få beta av en hel massa olika hållpunkter i den smått kaotiska Plan 53.
Jag plockade ut en näve olika bromsrörsnipplar och 10 meter bromsrör. Under tiden Kåre började montera bromskomponenter så tillverkade jag nya rör.
Det här jobbet är fantastiskt skoj!
Kåre har hemma i sitt garage putsat upp fördelningsblock och målat smådelar så allting tillsammans med den nylackerade ramen och alla nya/putsade delar som ska tillbaka. Så blir det riktigt bra, nästan för bra.
Enda riktigt retsamma är dessa förbaskade handbromswires som vi tillsammans klantade till beställningen på. Stryk skulle vi egentligen ha bägge två men nu verkar det som en lösning även där.
Surt hur som helst eftersom vi inte kan montera bromsarna bak innan dessa wires sitter på plats.
47 dagar kvar
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.