Det är inte många dagar kvar nu. Wenngarnträffen närmar sig obevekligt och det är mycket kvar att göra på Plan 53. Det drar ihop sig till en jädra spurt och även den mest förhärdade tidsoptimisten skulle nog göra avbön.
Om tempot varit uppskruvat tidigare är det närmast galet nu! Det är massor av saker som måste fixas, hämtas ordnas och som ska styras in i en fullständigt ologisk logistik. Men ”de e bare te å gnu på”, hoppet är det sista som lämnar oss!
Samtidigt så dyker det ena problemet upp efter det andra – och kräver snabba beslut. Ta bara en sån sak som bensinpumpen. För vad gör man när exempelvis färdiga anslutningar på bensinröret inte passar mot nya pumpen? Det kan ses som en bagatell i sammanhanget för det är ju bara att montera en annan nippel/övergång. Men när just den övergången inte finns på hyllan utan måste beställas blir det problem. Ska man då gå från plan och istället sätta en slangstump med slangklämmor?
Det är en sak om det endast skulle handla om just detta men när det är hundra andra liknande frågeställningar samtidigt som klockan obevekligen räknar ned.
En annan sak som höll på att ge både mig och Kåre magsår är inredningen – och sketchen är inte på långa vägar över än!
Matta och innertak var beställt samtidigt från samma firma i USA. Men tydligen så skickas order allt eftersom textilerna blir klara för leverans vilket innebar att mattan skickades två dagar efter order. Innertaket gick iväg några dagar senare. Mattan gjorde skuttet över Atlanten och levererades till min dörr på mindre än fem dagar.
Innertaket däremot fastnade i Los Angeles i mer än sju dagar och ingen visste nånting, varken leverantörer eller speditörer. Sista budet är att igår låg det tullat och klart på terminal i Stockholm. Fattas nu bara att Postnord lyckas slarva bort lådan som det är sån panik att få hit.
Claes Hoglert på Östersunds Sadelmakeri & Tapetserarverkstad ska i alla fall ha massor av cred. Vilken kille som direkt förstod digniteten i detta och satte 110 procent på att få fram material till dörrsidor, windlance mm. Största tacket hittills – nu tar vi detta i mål.
Kåre har ju bombat sitt garage med prylar från 53:an och med soffbordet ockuperat av ett rutigt handskfack så återstod tydligen endast hallgolvet att renovera dörrhandtag på.
Snyggt jobb som alla kan se och han gav sig även lite tid till att putsa bakljusens krom.
Direkt på förmiddagen efter jag lagt epoxigrunden på underredet så började jag kitta alla skarvar.
Nu känns det som vi är på rätt väg och Plan 53 verkligen är på väg att rulla asfalt igen.
Magnus Myrenhammar dök upp på eftermiddagen och började plocka på de sista sakerna på chassit, återförening med karossen närmar sig och vi vill ha så mycket som bara går klart tills dess.
Micke Morris ville inte vara sämre och raskt placerades han i rörkrökarbranschen för att säkerställa godkänd leverans av bensin.
När kvällen och höstkylan började smyga sig på tog vi in chassit i verkstan där killarna fortsatte med tändsystemet.
Jag grottade ner mig i kopplingsmekaniken och framförallt ville jag börja försöka få ordning på elsystemet som är styggt och brutalt klippt på flera ställen.
Kåre fortsatte att försöka få ordning på taket, han blev rätt less och att först jobba åtta timmar som vanligt och sedan fortsätta nästan lika många till i Julles verkstad tar sin tribut. Varken jag eller Kåre är några tonåringar längre och jösses så med timmar det blir.
När Kåre väl masade sig hem så fortsatte jag ändå några timmar till. Tog fram det jämtländska tjuret och gav mig fasen på att innan kvällen så skulle jag ösa på en topplack på underredet.
Först blev det blått... Sedan blev det rött eftersom den blåa färgslatten inte räckte. Eftersom en grund inte är tät så vill jag lägga en topplack innan body. Överkurs kan en del tycka men om det blir ett genomslag på bodyn så ligger det bara en oskyddad grund under och det gillar jag inte.
Efter två timmars sömn på soffan så var det på't igen. Nu drog jag body över alltihop. Tror det blev fyra varv innan jag var nöjd.
Men varför ge sig när flaggan är i topp? Så efter tre muggar med kaffe så var det bara att gå på't igen. Slipgrund skulle läggas överallt där Kåre varit och filat. Vi pratar nu i första skedet om dörröppningar, instrumentpanel samt på torped.
När slipgrunden var lagd och lunchen så var ju bodyn torr. Perfa, så på't igen... Känns det igen? Jo då! För nu var det dags för en topp på bodyn.
Det går undan mellan varven och under eftermiddagen la jag en svart Temadur över hela underredet så nu borde vi även klara en norrländsk vinterväg utan att mista plåt.
Kåre anlände tidig kväll pigg och fräsch och började gno slipgrunden. Jag hade en annan agenda att uppfylla. Pappans närvaro krävdes, fattas bara annat vid min ena dotters födelsedagskalas. Att fylla 13 är stort och föräldrarna hukar sig. Det blir säkert ingen lek med en tonåring i huset.
Kåre jobbade på för planen var att lägga slipgrund på tak och lacka dörröppningar instrumentbräda och det kändes inte direkt hopplöst.
Jag unnade mig därför en Baileys efter att kalasgästerna åkt hem och somnade som en stock.
Kåre släckte och låste 01:30 då hade han slipat och maskat in rubbet, va?
Åsså upp och jobba kl 06:30 på morgonen, vilken hjälte! Direkt efter att jag skickat iväg mina flickor till skolan så var det alltså bara att sätta igång och blanda färg…
11 dagar kvar
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
Samtidigt så dyker det ena problemet upp efter det andra – och kräver snabba beslut. Ta bara en sån sak som bensinpumpen. För vad gör man när exempelvis färdiga anslutningar på bensinröret inte passar mot nya pumpen? Det kan ses som en bagatell i sammanhanget för det är ju bara att montera en annan nippel/övergång. Men när just den övergången inte finns på hyllan utan måste beställas blir det problem. Ska man då gå från plan och istället sätta en slangstump med slangklämmor?
Det är en sak om det endast skulle handla om just detta men när det är hundra andra liknande frågeställningar samtidigt som klockan obevekligen räknar ned.
En annan sak som höll på att ge både mig och Kåre magsår är inredningen – och sketchen är inte på långa vägar över än!
Matta och innertak var beställt samtidigt från samma firma i USA. Men tydligen så skickas order allt eftersom textilerna blir klara för leverans vilket innebar att mattan skickades två dagar efter order. Innertaket gick iväg några dagar senare. Mattan gjorde skuttet över Atlanten och levererades till min dörr på mindre än fem dagar.
Innertaket däremot fastnade i Los Angeles i mer än sju dagar och ingen visste nånting, varken leverantörer eller speditörer. Sista budet är att igår låg det tullat och klart på terminal i Stockholm. Fattas nu bara att Postnord lyckas slarva bort lådan som det är sån panik att få hit.
Claes Hoglert på Östersunds Sadelmakeri & Tapetserarverkstad ska i alla fall ha massor av cred. Vilken kille som direkt förstod digniteten i detta och satte 110 procent på att få fram material till dörrsidor, windlance mm. Största tacket hittills – nu tar vi detta i mål.
Kåre har ju bombat sitt garage med prylar från 53:an och med soffbordet ockuperat av ett rutigt handskfack så återstod tydligen endast hallgolvet att renovera dörrhandtag på.
Snyggt jobb som alla kan se och han gav sig även lite tid till att putsa bakljusens krom.
Direkt på förmiddagen efter jag lagt epoxigrunden på underredet så började jag kitta alla skarvar.
Nu känns det som vi är på rätt väg och Plan 53 verkligen är på väg att rulla asfalt igen.
Magnus Myrenhammar dök upp på eftermiddagen och började plocka på de sista sakerna på chassit, återförening med karossen närmar sig och vi vill ha så mycket som bara går klart tills dess.
Micke Morris ville inte vara sämre och raskt placerades han i rörkrökarbranschen för att säkerställa godkänd leverans av bensin.
När kvällen och höstkylan började smyga sig på tog vi in chassit i verkstan där killarna fortsatte med tändsystemet.
Jag grottade ner mig i kopplingsmekaniken och framförallt ville jag börja försöka få ordning på elsystemet som är styggt och brutalt klippt på flera ställen.
Kåre fortsatte att försöka få ordning på taket, han blev rätt less och att först jobba åtta timmar som vanligt och sedan fortsätta nästan lika många till i Julles verkstad tar sin tribut. Varken jag eller Kåre är några tonåringar längre och jösses så med timmar det blir.
När Kåre väl masade sig hem så fortsatte jag ändå några timmar till. Tog fram det jämtländska tjuret och gav mig fasen på att innan kvällen så skulle jag ösa på en topplack på underredet.
Först blev det blått... Sedan blev det rött eftersom den blåa färgslatten inte räckte. Eftersom en grund inte är tät så vill jag lägga en topplack innan body. Överkurs kan en del tycka men om det blir ett genomslag på bodyn så ligger det bara en oskyddad grund under och det gillar jag inte.
Efter två timmars sömn på soffan så var det på't igen. Nu drog jag body över alltihop. Tror det blev fyra varv innan jag var nöjd.
Men varför ge sig när flaggan är i topp? Så efter tre muggar med kaffe så var det bara att gå på't igen. Slipgrund skulle läggas överallt där Kåre varit och filat. Vi pratar nu i första skedet om dörröppningar, instrumentpanel samt på torped.
När slipgrunden var lagd och lunchen så var ju bodyn torr. Perfa, så på't igen... Känns det igen? Jo då! För nu var det dags för en topp på bodyn.
Det går undan mellan varven och under eftermiddagen la jag en svart Temadur över hela underredet så nu borde vi även klara en norrländsk vinterväg utan att mista plåt.
Kåre anlände tidig kväll pigg och fräsch och började gno slipgrunden. Jag hade en annan agenda att uppfylla. Pappans närvaro krävdes, fattas bara annat vid min ena dotters födelsedagskalas. Att fylla 13 är stort och föräldrarna hukar sig. Det blir säkert ingen lek med en tonåring i huset.
Kåre jobbade på för planen var att lägga slipgrund på tak och lacka dörröppningar instrumentbräda och det kändes inte direkt hopplöst.
Jag unnade mig därför en Baileys efter att kalasgästerna åkt hem och somnade som en stock.
Kåre släckte och låste 01:30 då hade han slipat och maskat in rubbet, va?
Åsså upp och jobba kl 06:30 på morgonen, vilken hjälte! Direkt efter att jag skickat iväg mina flickor till skolan så var det alltså bara att sätta igång och blanda färg…
11 dagar kvar
Text och Foto Lars "Julle" Olofsson
Foto Kåre Torfjäll
Relaterade bildspel
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.