Här på hemsidan dök ett önskemål upp. I en kommentar till artikeln om försäljningen av Klassikers Peugeot 404 skrev en Carl-Rally Gaam: ”Vill se en Taunus 76-82 som nästa projektbil. Frän bil man inte vet mycket om och som har urläckra former. Om det nu finns något exemplar kvar i livet?”. Åtskilliga stämde in i Taunuskören – detta var värt att kolla upp!
Taunus som modellnamn debuterade redan 1939 och ersatte Eifel, också den döpt efter ett tyskt bergsområde. Sedan följde en rad karosser unika för tyska Ford alltmedan brittiska Ford byggde sin Cortina.
I september 1970 samordnade man de två modellserierna och lanserade Cortina och Taunus med gemensam teknik och i stort sett gemensamma karosser. I Sverige såldes i början båda modellerna men snart var det bara Taunus som gällde.
Till 1976 kom en ny kaross, och nu var Cortina och Taunus i princip identiska. Mindre motorer fanns men i Sverige hade billigaste Taunusen en 1,6-litersmaskin med överliggande kamaxel och 73 hk. Toppmodellen hette 2000 Ghia, var fyrdörrars och hade vinyltak och automatlåda. Tvålitersmotorn var en världsprodukt, den så kallade Pintomotorn som debuterade i Ford Pinto 1971 och som skulle hänga med långt in på 1990-talet i utvecklad form.
Taunus och Cortina ersattes hösten 1982 av den strömlinjeformade Sierra, som trots sitt futuristiska yttre fortfarande var bakhjulsdriven och delade många komponenter med sina företrädare. I Turkiet tillverkades sista Taunusen på licens av Otosan fram till mitten av 1990-talet, allt mer påhängd med plastdetaljer.
I Sverige såldes 1976-1982 inte mindre än 45 080 Taunus. Bästa året var 1976 då den knep tredjeplatsen i statistiken med 11 937 exemplar. Beståndet har i dag krympt till 1 261 bilar, och då är 1 061 av dem avställda. Det betyder 170 aktiva Taunus. Snart har den sista blåröken skingrats även efter dem om ingen tar sitt ansvar! Om det blir Klassiker som gör det är väl mer osäkert.
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.