I mitten av sextiotalet var Rover inte känt för sin sportiga image, tvärtom. Men vid den här tiden fick man in ett trumfkort - en helt ny V8 i aluminium.
Den kom ursprungligen från Buick, men Rovers ingenjörer ändrade och förstärkte den lite här och var och volymen på 3,5 liter behölls.
1967 var den färdig att sättas i P5B och P6B, men när man nu har en helt ny motor - en V8 dessutom - så måste man väl kunna använda den i något roligare än en gubbig saloon?
Det hade man redan tjuvstartat med. Rovers chefdesigner David Bache med sitt team tog på kort tid fram en avancerad coupé med den nya V8:an monterad i mitten, men offset åt höger.
1. Kylare
2. Bränsletank
3. Bagage
Det var nu 1967 och Alvis byggde ju inga bilar där längre, Rover hade tagit kontrollen över firman några år tidigare
Därför tisslades det när bilen visades upp i motorpressen om den här skulle bli nästa Alvis? - fast så var ju inte fallet.
Men Rover P6BS som den kallades hade ändå dubbla identiter. Internt var den även känd som Leyland Eight GE (Group experimental)
En del av det experimentiella med P6BS var även att den skulle vara produktionsduglig. Man satte till och med upp en preliminär prislapp - i en amerikansk pressrelease hävdade man den skulle kunna säljas för 5000 dollar.
I det fick man en tvåsitsig sportcoupé med plats för ett extrasäte och generösa innerutrymmen. Bra runtomsikt, utrustning som elhissar och air condition fanns med i paketet. Karossen såg radikal ut men var också den genomtänkt för enklare pressning och sammansättning.
Men den var trots allt aldrig menad att sättas i tillverkning.
Eller borde man satsat på den? Skulle den verkligen gå att sälja för 5000 dollar?
De som provkörde bilen var smått lyriska. Bra prestanda med extremt bra vägegenskaper, balans och dessutom komfort.
Det här var en färdig konkurrenskraftig bil helt klart, så man bestämde sig för att gå vidare och ta det en nivå till. Men...
Den skulle blivit en mer stilren coupé ett par pinnhål över P6BS. En sofistikerad och lyxig coupé värdig ett märke som Rover. Med mittmotor, väghållning och prestanda som de bästa sportbilarna i sin tid.
P9 skulle vara rätt ensam i sin klass.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.