Samcor stod för South African Motor Corperation och var underställd Ford of Canada. Ford hade satt ihop bilar i landet sedan 1923. Nya Samcor bildades när man gick ihop med Amcar - som tidigare byggt både Chrysler och Leylands bilar i Sydafrika.
Så då känns det helt logiskt att det nya bolaget skulle bygga Mazdabilar.
Mazda 323 gjordes i lite lokala varianter i Sydafrika och döptes till namn som Ford Laser, Telstar, Tonic och Meteor.
När Mazdas generation BF tog ur tjänst i övriga Världen 1989 fortsatte Samcor att producera den under flera år framöver.
Exportsatsningen var tämligen ringa - Namibia och Zimbabwe var ungefär så långt dom kom. Men så kom någon på planen att sälja den utgångna Mazdan i Storbritannien.
Där såldes ju redan Mazda 323 av den nya generation BG för fullt - så den kunde inte kallas Mazda. Och man kunde inte heller prångla ut den under något konstigt Fordnamn för det kunde man inte heller använda där.
Så man kom fram med ett riktigt nonsensnamn - Sao Penza, antagligen för att vara säkra på att undvika trubbel med rättigheter och sånt.
I juli 1991 började man sälja Sao Penza i Storbritannien genom ett dotterbolag bildat av Mazda Cars Ltd.
Under sloganen "Japanese technology you can afford" såldes bilarna med sparsam utrustning och 1,3 liters motorn på 65 hästkrafter. Med en prislapp på £7500 låg den hela £2000 under den nya Mazda 323.
Det fanns bara två modeller - en sedan och femdörrars hatchback och motoralternativet var ett.
Men det gick ändå trögt, konkurrensen var stor från de billiga koreanska småbilarna som hade börjat dyka upp. I England var även östeuropeiska bilar som Skoda, Lada och Dacia relativt populära, där fick man en större bil i samma prisklass.
Sao Penza blev en kortlivad fluga, efter halvtannat år försvann den i tysthet efter man sålt cirka 1000 bilar.
Idag lär bara en enda Sao Penza finnas kvar i registret.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.