Det ser ut som en GAZ M20 Pobeda som man satt en flygplansmotor på, men så är inte riktigt fallet
På den sibiriska tundran fanns knappt några vägar. Byar och läger låg ofta isolerade långt borta från de vanliga rutterna. Kommunikationer sköttes vintertid med släde och hundspann.
Alternativt använde man Aerosaner, propellerdrivna slädar. I tjänst fanns en civil variant av NKL-16 för postbefordran i fjärran trakter. Men dom var ganska få, och omoderna.
Sovjetunionen var glada i kommittéer, så centralkommittéen tillsatte en kommitté att få fram nya snabbare aerosaner för de stora vidderna i fjärran Sibirien.
Uppdraget gick till Kamov, som var både kontruktionsbyrå, motor och helikoptertillverkare. Sever-2 kallades den nya skapelsen, namnet betyder nordan, eller nordlig. Vilket beskriver dess primära arbetsområde. Bak satt en stjärnmotor med nio cylindrar, 10 liters volym och 260 hästkrafter. Den satt normalt i helikoptern Kamov Ka-15. Detta gav Sever-2 en toppfart på drygt 60km/h. Karossidorna togs från GAZ-20 Pobeda, huv, tak och bakdel blev - Pobedaliknande kan man väl säga.
1958 till 1961 gjordes en serie på 100 stycken av dessa, inte bara för postalt bruk, utan tjänade även som transporter mellan instutitioner och stationer ut i de mest avlägsna platser i det enorma Sovjetunionen
Alternativt använde man Aerosaner, propellerdrivna slädar. I tjänst fanns en civil variant av NKL-16 för postbefordran i fjärran trakter. Men dom var ganska få, och omoderna.
Sovjetunionen var glada i kommittéer, så centralkommittéen tillsatte en kommitté att få fram nya snabbare aerosaner för de stora vidderna i fjärran Sibirien.
Uppdraget gick till Kamov, som var både kontruktionsbyrå, motor och helikoptertillverkare. Sever-2 kallades den nya skapelsen, namnet betyder nordan, eller nordlig. Vilket beskriver dess primära arbetsområde. Bak satt en stjärnmotor med nio cylindrar, 10 liters volym och 260 hästkrafter. Den satt normalt i helikoptern Kamov Ka-15. Detta gav Sever-2 en toppfart på drygt 60km/h. Karossidorna togs från GAZ-20 Pobeda, huv, tak och bakdel blev - Pobedaliknande kan man väl säga.
1958 till 1961 gjordes en serie på 100 stycken av dessa, inte bara för postalt bruk, utan tjänade även som transporter mellan instutitioner och stationer ut i de mest avlägsna platser i det enorma Sovjetunionen
prototyp med grill.
Föregångaren NKL-16, vara brevbärare i Sibirien var ett tufft yrke
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.