När den nya generationens Citroën presenterades 1934 visade man upp tre modeller - men en försvann på vägen.
Fram till den nya generationen av Citroën presenterades hade man byggt rätt så konventionella bilar. De nya 'Traction Avant' var ett helt nytt tänkande, som skiljde sig helt från deras - och alla andras modeller vid tiden.
Den var låg, saknade fotsteg, var framhjulsdriven, hade självbärande kaross, hydrauliska bromsar runtom, hydrauliska stötdämpare bland annat. Citroën satte standarden för framtiden 1934.
7CV och 11CV hade fyrcylindriga motorer, 22CV hade en V8 på 3,8 liter. Eller skulle haft, för 22CV blev bara ett skådebröd. Den skulle få samma karossvarianter som sjuan och elvan. Alltså en Normale, Familiale, coupé och cabriolet. Karosserna byggdes och visades upp jämte 7CV och 11CV. Men motorn förblev en gåta.
Motorhuvarna på de mystiska 22CV var förseglade, men man visade ibland upp en lös V8 bredvid - fast det var en modell gjord i trä!
22CV bilarna provkördes dock flitigt, men då använde man en V8 från Ford, man hade inte haft tid att göra en egen V8. Enligt prospektet skulle det blivit en 3,8 liter sttor motor baserad på fyran ur 11CV, så det borde inte varit så svårt att göra en. Men provkörningarna visade på andra problem. Framhjulsdrift var en nymodighet och man hade problem med drivknutarna som inte gillade V8:ans effekt.
Det - och det faktum att världen fortfarande inte hade återhämtat sig efter 1929 års stora börskrasch. Det skulle bli svårt att ha en dyr prestigebil i stallet som få hade råd att köpa.
22CV skulle börjat säljas på hösten 1934, några månader efter de andra modellena, men så kom inte att bli.
Men vad hände med provbilarna då? Jo, det sägs att man stoppade den vanliga fyran i dom, bytte ut huv, front och skärmar mot vanliga dito och sålde bilarna som vanliga 11CV istället.
Den var låg, saknade fotsteg, var framhjulsdriven, hade självbärande kaross, hydrauliska bromsar runtom, hydrauliska stötdämpare bland annat. Citroën satte standarden för framtiden 1934.
7CV och 11CV hade fyrcylindriga motorer, 22CV hade en V8 på 3,8 liter. Eller skulle haft, för 22CV blev bara ett skådebröd. Den skulle få samma karossvarianter som sjuan och elvan. Alltså en Normale, Familiale, coupé och cabriolet. Karosserna byggdes och visades upp jämte 7CV och 11CV. Men motorn förblev en gåta.
Motorhuvarna på de mystiska 22CV var förseglade, men man visade ibland upp en lös V8 bredvid - fast det var en modell gjord i trä!
22CV bilarna provkördes dock flitigt, men då använde man en V8 från Ford, man hade inte haft tid att göra en egen V8. Enligt prospektet skulle det blivit en 3,8 liter sttor motor baserad på fyran ur 11CV, så det borde inte varit så svårt att göra en. Men provkörningarna visade på andra problem. Framhjulsdrift var en nymodighet och man hade problem med drivknutarna som inte gillade V8:ans effekt.
Det - och det faktum att världen fortfarande inte hade återhämtat sig efter 1929 års stora börskrasch. Det skulle bli svårt att ha en dyr prestigebil i stallet som få hade råd att köpa.
22CV skulle börjat säljas på hösten 1934, några månader efter de andra modellena, men så kom inte att bli.
Men vad hände med provbilarna då? Jo, det sägs att man stoppade den vanliga fyran i dom, bytte ut huv, front och skärmar mot vanliga dito och sålde bilarna som vanliga 11CV istället.
Hösten 1934 skulle 22CV komma ut - vi väntar fortfarande!
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.