En del Volvomodeller som varit vanliga hos oss hittade aldrig till USA, men nog har det funderats på åtskilliga introduktioner under decennierna, Volvo 480 till exempel.
Även under 1970-talet fanns det planer på att vidga programmet. Åren 1976-2008 arbetade den amerikanske frilansskribenten Stephen Hansen på Volvo, dels på Volvo of America Corporation i olika befattningar, dels under 18 månader på Volvo i Göteborg.
– It was one of the highlights of my career, säger Stephen när jag kontaktar honom om ett av de projekt han var med om att ta fram i sin roll som ”Product Adaptation Engineer”.
Stephen och hans team arbetade med att anpassa olika Volvomodeller till kraven i USA. Strax efter premiären för Volvo 343 fick Stephen bilen på sitt bord. I uppdraget ingick att ta fram en sportigare framtoning.
Som nyanställd på företaget hade Stephen noterat en liten Volvo han aldrig sett tidigare, Volvo 66. I oljekrisens kölvatten hade Volvo tagit in ett exemplar på tillfälligt importtillstånd och använt det i en bilpool för utvärdering, troligen blev den skrotad.
Planerna på en sportversion av Volvo 242, det som skulle bli 1978 års 242 GT, var i full gång på utvecklingsavdelningen i Göteborg när uppdraget att också ”hotta” Volvo 343 för USA presenterades för Stephen Hansens avdelning. Här följer hans berättelse publicerad första gången på www.curbisdeclassic.com, fritt översatt:
”Volvo 343 bedömdes vara konkurrenskraftig både i storlek och prestanda för USA. Men den här gången skulle inte bara ett eller två testexemplar tas in, Volvo of America fick grönt ljus för att gå mycket längre i att anpassa bilen än vad man fått med någon tidigare modell. Vi visste att en sportversion av 242 var under utveckling som 1978 års modell så det föll sig naturligt att göra något liknande med 343.
Det stod snabbt klart att bilens strålkastare måste ändras för att passa amerikansk smak. Mitt förslag var att antingen göra enkla fyrkantiga strålkastare på varje sida, med en bredare grill, eller också att använda dubbla rektangulära strålkastare och en något smalare grill. Det blev det senare, med motiveringen att det signalerade lite högre klass än enkla strålkastare. Dubbelstrålkastare skulle ju komma på 1981 års 240/260.
Svarta rutramar och svart karossdekor var närmast obligatoriskt för en sportmodell vid den här tiden. Den enda logiska grunden var att under ”the Eurosedan years” tog alla amerikanska tillverkare till ”noir livery” för att signalera sportighet.
Vi fick också tillstånd att göra om interiören. En helt ny instrumentpanel med mittkonsol som gick ned mellan stolarna var den största förändringen, tillsammans med Recarostolar i svart manchestertyg. Nedre delen av mittkonsolen fick en enhet med vippbrytare för elhissar fram, elstyrda backspeglar och för varningsblinkers. Vi gjorde också ett U-format handtag för parkeringsbromsen.
Bilen fick ett mycket positivt mottagande av potentiella kunder när den ställdes mot ett förslag som de nederländska kollegerna tagit fram, men ödet ville att 343 GT bara blev en prototyp i ett enda exemplar. Ogynnsam valuta och en analys som visade att bränsleekonomin knappast skulle bli bättre än i en 242 avgjorde saken.”
Tanken var att 343:an skulle byggas om för att få B21F-motor och M46 manuell växellåda för bättre prestanda än vad 1,4-motorn på 70 hk kunde ge. Automatlåda skulle vara tillval. Så långt hann aldrig projektet innan det avslutades.
Om och i så fall var bilen finns nu är okänt.
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.