Den fjärde augusti gick det nionde British Motor Meet av stapeln, denna gång tillbaka i Hjo med dess idylliska stadspark.
I Hjo lever man högt på sin Grönköpings-image, och alla som någon gång läst Grönköpings Veckoblad torde vara bekanta med stadens kända kända profiler, i form av 1:e poliskonstapel Paulus U. Bergström, förre förrädaren Th. Pettersson, Grönköpings egen missförstådde skald Alfr:d E. V:stlund med flera.
Runt 240-talet brittiska automobiler dök upp på träffen, väl representerande den flora av fordon, som en gång i tiden tillverkats och numera, i viss mån, fortfarande tillverkas i Storbritannien. Spridningen av olika märken var i vanlig ordning stor, från Mini till Rolls-Royce.
Som vanligt var Rover Club of Sweden välrepresenterad, liksom Jaguar- och Triumph-entusiasterna. Gänget med engelska Ford bidrog med fler bilar än vanligt. Kul!
Även en Lloyd Alexander cabriolet lyckades smita in bland britterna. Ägaren hävdade, trots funktionärers vaga protester, att den hade en viss brittisk anknytning…
Lördagen bjöd på strålande sol - ända till klockan 14.00, då ångbåten SS Trafik, från slutet av 1800-talet, avgick med ca 150 brittiskbil-entusiaster från Hjo hamn för en kryssning på Vättern.
Då bestämde sig vår herre för att dränka hela sällskapet plus resten av Hjo i ett av de värsta skyfall åtminstone undertecknad har upplevt, utgörande det enda regn som fallit i Hjo på flera veckor!
De båtpassagerare som lämnat sina bilar med suffletten nere, såg något oroade ut, men det visade sig att kvarvarande deltagare hade gjort sitt bästa för att fälla upp suffletter eller täcka över bilarna. De av deltagarna som valt att gå på stadsvandring i de charmiga kvarteren i trästaden Hjo, blev dränkta därstädes istället. De som var kvar i parken kunde söka skydd under träden eller i något av tälten.
Som följd av regnet fick den planerade vänstertrafik-körningen upp till torget tur och retur ställas in, till Grönköpingsbors och deltagares besvikelse.
Under mötet underhöll bl.a. säckpipebandet Dreams Of Drams på olika ställen i staden under dagen, och även under fredagskvällens middag på Hotell Bellevue. För övrig scenunderhållniing svarade de mer lokala musik-ekvilibristerna Stig Sandström och Kenneth Holmström.
I mötets inledning hade Peter Edqvist från MHRF en frågestund med den moderata riksdagsledamoten Cecilia Widegren, som, sammanfattningsvis, lovade att stödja vår hobby och efter bästa förmåga motarbeta, ur vår synpunkt, inkompetenta, politiska förslag.
Lars Edwardsson från Verktygsboden var där med sitt och Klassikers Range Rover-projekt och bredvid jobbade Christer Linde frenetiskt med den till synes omöjliga uppgiften att visa hur man kan polera upp glansen på ett hopplöst repigt projekt, bestående av min Rover 620 Ti. Till min stora förvåning såg bagageluckan riktigt blank ut när han var klar, bara resten kvar nu…
Musikunderhållningen från scenen avbröts då och då av ett hiskeligt bröl från en flygplansmotor som väl förankrad i en lika väl markförankrad trailer, med jämna mellanrum demonstrationskördes strax intill.
Mötet avslutades på söndagen med gemensam färd på runt 5 mil på lagom krokiga vägar till Flämslätts Kursgård, där en utsökt lunch intogs.
Största behållningen av mötet var som vanligt alla trevliga och (trots regnet!) glada deltagare! På British Motor Meet får man tillfälle att åtminstone en gång om året se och träffa åtskilliga i den stora skaran av likasinnade brittiska bilägare, som med stor entusiasm vårdar och framför allt – brukar sina fordon.
Intresset för brittiska bilar tycks bara öka för varje år!
Runt 240-talet brittiska automobiler dök upp på träffen, väl representerande den flora av fordon, som en gång i tiden tillverkats och numera, i viss mån, fortfarande tillverkas i Storbritannien. Spridningen av olika märken var i vanlig ordning stor, från Mini till Rolls-Royce.
Som vanligt var Rover Club of Sweden välrepresenterad, liksom Jaguar- och Triumph-entusiasterna. Gänget med engelska Ford bidrog med fler bilar än vanligt. Kul!
Även en Lloyd Alexander cabriolet lyckades smita in bland britterna. Ägaren hävdade, trots funktionärers vaga protester, att den hade en viss brittisk anknytning…
Lördagen bjöd på strålande sol - ända till klockan 14.00, då ångbåten SS Trafik, från slutet av 1800-talet, avgick med ca 150 brittiskbil-entusiaster från Hjo hamn för en kryssning på Vättern.
Då bestämde sig vår herre för att dränka hela sällskapet plus resten av Hjo i ett av de värsta skyfall åtminstone undertecknad har upplevt, utgörande det enda regn som fallit i Hjo på flera veckor!
De båtpassagerare som lämnat sina bilar med suffletten nere, såg något oroade ut, men det visade sig att kvarvarande deltagare hade gjort sitt bästa för att fälla upp suffletter eller täcka över bilarna. De av deltagarna som valt att gå på stadsvandring i de charmiga kvarteren i trästaden Hjo, blev dränkta därstädes istället. De som var kvar i parken kunde söka skydd under träden eller i något av tälten.
Som följd av regnet fick den planerade vänstertrafik-körningen upp till torget tur och retur ställas in, till Grönköpingsbors och deltagares besvikelse.
Under mötet underhöll bl.a. säckpipebandet Dreams Of Drams på olika ställen i staden under dagen, och även under fredagskvällens middag på Hotell Bellevue. För övrig scenunderhållniing svarade de mer lokala musik-ekvilibristerna Stig Sandström och Kenneth Holmström.
I mötets inledning hade Peter Edqvist från MHRF en frågestund med den moderata riksdagsledamoten Cecilia Widegren, som, sammanfattningsvis, lovade att stödja vår hobby och efter bästa förmåga motarbeta, ur vår synpunkt, inkompetenta, politiska förslag.
Lars Edwardsson från Verktygsboden var där med sitt och Klassikers Range Rover-projekt och bredvid jobbade Christer Linde frenetiskt med den till synes omöjliga uppgiften att visa hur man kan polera upp glansen på ett hopplöst repigt projekt, bestående av min Rover 620 Ti. Till min stora förvåning såg bagageluckan riktigt blank ut när han var klar, bara resten kvar nu…
Musikunderhållningen från scenen avbröts då och då av ett hiskeligt bröl från en flygplansmotor som väl förankrad i en lika väl markförankrad trailer, med jämna mellanrum demonstrationskördes strax intill.
Mötet avslutades på söndagen med gemensam färd på runt 5 mil på lagom krokiga vägar till Flämslätts Kursgård, där en utsökt lunch intogs.
Största behållningen av mötet var som vanligt alla trevliga och (trots regnet!) glada deltagare! På British Motor Meet får man tillfälle att åtminstone en gång om året se och träffa åtskilliga i den stora skaran av likasinnade brittiska bilägare, som med stor entusiasm vårdar och framför allt – brukar sina fordon.
Intresset för brittiska bilar tycks bara öka för varje år!
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.