Trabant P601A: Marknadsekonomi

Ett nytt bilprojekt betyder nya sökvägar och nya marknader. Jag som började som övertygad anglofil både när det gällde bruks- och hobbybilar kom med tiden att söka ny spänning med bilar från Italien, Frankrike, USA, Tyskland och till slut också Japan. I jakten på nya bilistiska kickar har jag nu nått fram till det forna socialistiska lägret i öst.

Med min Trabant Kübel har det öppnat sig ett helt nytt område att sakleta på och snart började det anlända paket med böcker och delar jag tydligen nattetid ropat in på tyska eBay. Men jag ville ut i verkligheten och övertalade min Rolls-Royceägande vän Anders att följa med på en marknadsresa till östra Tyskland. Hans enda villkor var att vi åkte Rover, inte Trabant. Okej då.

På fem dagar hann vi med tre bilmuseer, en Trabantfirma och framför­allt de stora höstmarknaderna i Halle och Dresden. Med stigande förvåning konstaterade Anders hur jag numera blir lika euforisk över en mörkläggningssats från den östtyska armén som förr på Beaulieu över en Lucas foglamp FT57.

Trabant är en populär hobbybil i det forna DDR och utbudet hos handlare och hobbyfolk av fabriksnya delar är stort och priserna ganska låga. Jag köpte på mig en hel del rara saker och föll i den vanliga fällan att handla delar jag egentligen inte behöver. Ett superfynd var en lätt begagnad ratt för 2,50 euro. En bra förgasare utan glapp i spjällaxeln kostade under 200 kr och en otummad verkstadshandbok 180 kr.
Delar specifikt till den militära Kübelwagen var däremot både dyra och sällsynta. Ytterbackspeglarna på min bil är inte original och jag lyckades till slut hitta en ny av rätt sort och lösa delar för att montera ihop en till, billigare än på eBay.

Bra kontakter fick jag också med andra Trabi-entusiaster som var förvånade över att det fanns en förrymd Grenztrabi i Sverige.

Bo Legelius
Seniorskribent