Nästa artikel
Kapitän i kommunal insamling
ARNE

Kapitän i kommunal insamling

Publicerad 22 april 2011 (uppdaterad 2 maj 2011)
På bilden vid Reservdels-Kapitänen poserar min yngsta dotter Vanja, det är sommaren 1977 och jag har …

…  nu två likadana bilar. Reservdelsbilen var för fin för att plocka delar från så nu behöver jag hitta en bil till…

Jag körde långtradare mellan Stockholm och Sundsvall på den tiden och vid en av mina Sundsvallsresor observerar jag att det i anslutning till en Essomack i Månkarbo ligger en bilskrot.

Det är en ljus sommarkväll och jag bromsar in vid den öppna macken och går in och frågar om man kan få se sig om bland skrotbilarna. Det gick för sig och det första jag lägger märke till är en ganska komplett Opel Kapitän 57:a.

Nu behövdes det verktyg och det fick jag låna av killen på macken. Jag skruvade bort blinkersglas och en bra kromlist sen var det dags att åka vidare. Jag går in och lämnar tillbaka verktygen och visar upp mina fynd.

Vad ska du ha för de här? frågar jag. Får jag 40 spänn sa killen och det fick han utan prut. Det är bra att inte pruta tyckte jag, det har man säkert igen nästa gång.

Under resan till Sundsvall kom jag på att det var mer delar som jag hade användning för. Nästa natt på väg mot Stockholm kör jag in på macken i Månlkarbo, nu har jag skaffat egna verktyg och med bestämda steg går jag nu mot macken.

Bakom macken var det helt tomt bara ett stort gärde. Jag frågar mackkillen: ”Vart har alla era bilar tagit vägen?”

”Vadå våra bilar, det var kommunen som hade samlat in alla skogsvrak i länet. Dom har pressats ihop och sedan transporterats vidare”.

Jag åkte hem med lång näsa. Kort därefter såldes den ena Kapitänen, det räcker med en bil att skaffa delar till. 

Ämnen i artikeln

Missa inget från Klassiker

Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.