Jag minns en gång när vi var fem sex grabbar som klängde oss upp på de i taket hängande cyklarna. Redan efter några minuter släppte hela konstruktionen varvid cyklar och skena med krokar begravde oss med ett brak.
Inom bråkdelen av en sekund hör vi någon komma, det var Yngve Appelqvist, portvakten. Yngve som egentligen var jättebussig var nu inte längre det och vi fick fly för våra liv. Ett cykelrum på 1940- och 50-talen var alltid fullt med cyklar och dessutom diverse motorcyklar.
En Francis Barnett av mindre modell ägdes av herr Josefsson på en trappa, en Puch stod där också och sedan fanns en större defekt 500 kubikare som ägdes av cykelspeedwayesset Kjell Anzelius. Som sagt, det var ganska fullt i cykelrummet.
Några år förflöt och 1961 hade även jag tagit ganska stor plats i cykelrummet. På bilden sitter jag på min Rumi fabriksracer som jag på avbetalning köpt för 1 500 kronor av Arne Andersson i Bagarmossen, den kände sidvagnscrossåkaren.
Framför Rumin står min DKW av hembyggd crossmodell vidare syns farsans Crescent 2000 som jag har penselhottat. Där står Dagges Vicky 55:a, men också ett tre år gammal Monarkchassi inköpt hos Harrfors Cykel vid Sofielundsplan.
Damcykeln med röd sadel ägdes av balettdansösen Ingeborg Stergel, hon som var en av dem som stod modell för Orfeusstatyn på Hötorget, jag tror att jag har nämnt det tidigare.
Dagges speedwaycykel och längst till höger portvaktens dotter Ullas Speed. Själv tror jag att jag är jättetuff där jag sitter i min uniformskavaj från bussbolaget där jag jobbade.
Men jag var nog ensam att tycka så.
Mer från Klassiker
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.