En lektion i torrbryt

I förra uppdateringen sänkte jag taket och nu är det dags att fortsätta och göra klart det jobbet. Som den del noterade så kunde jag inte hålla mig utan ville skaffa mig en blick för det färdiga resultatet med påhängd dörr. En dörr återstår alltså att fixa och den som jag vill använda är dålig i ovankant, så där blir det en mix av två stycken.

Det börjar alltså dra ihop sig till bygge av bakvägg, spännande! Sedan ska dörrbottnar ersättas med nytillverkade och en del av ytterskinnet ska bytas.

Men innan dörrköret vill jag nog försöka få klart en del av sätets underdel. En vital del från Saab 9000 är inbjuden att blir verksam i komforten och jag brinner just nu av åtrån att kunna torrbryta.

Om vi nu pratar hotrod och custom så är möjlighet till torrbryt en oerhört viktig verksamhet i ett bilbygge. Det handlar givetvis mycket om att hitta vettig placering för exempelvis ratt, pedaler eftersom det inte är självklart på samma sätt som vid en renovering. Men det handlar även om känslan och få stilla en hunger och underblåsa en iver att få färdigt och kunna få ut och köra.

Det spelar inte så stor roll om man har värsta Recarostolen, ett par uppvinglade brädor eller en simpel köksstol. Det går att torrbryta oavsett man har något att sitta på eller ens en kaross att sitta i. Verkstadspallen med enbart ratten i knät är funkis lika väl som en komplett bil som dagen efteråt körs till besiktning.

 Att få idka torrbryt är ett delmål precis lika viktigt som att få se knutkorsen snurra när man rullar chassit fram och tillbaka när den fixade kardanaxeln satts på plats första gången.

Att kunna torrbryta är även en viktig del i att hitta tillbaka till ett tappat sug och oavsett hur mycket hardcore det än är i verkstan så är ett schysst torrbryt värsta boosten.

Jag lyfte ju in originalmotorn för någon vecka sedan för en djupare analys. Berättade då att jag hade en del idéer om andra maskiner och det finns några få kandidater som är lite mer än just bara motorer.

Om vi lämnar tankar på effekt, lämplighet och enbart går på utseende så är det endast ett fåtal motorer som kvalar in. Bugatti en underbar rosenpolerad pjäs, Chevrolet 409 med sina erotiska ventilkåpor, Cadillac V16 – bara för att den är så maffig.

Visst ok! Fords sidåtta med eftermarknads aluminiumtopplock och stående Strombergare är ju hotrodmotorn nummer ett men Jaguars raksexa då? Vilken motor!

Jaggasexan är så förbannat vacker direkt från fabrik i utförandet med polerade släta kåpor och kupolmuttrar. Dessutom är det en underbar gång i dessa maskiner. Det är både racing och lite flygplan på samma gång med sina aluminiumdetaljer. Ja, jag är riktigt svag för brölande Jaguarsexor och vilken hotrodmotor det skulle kunna bli!

Lars Edwardsson Borås är en Jaguarkännare av rang som har ett antal fina exemplar av den exotiska katten från öriket. Lars har helt klart även förstått vad Plan Farfar handlar om och han ordnade därför fram en motor till projektet. Tack Lars, du är guld.

 

Bild och text Lars "Julle" Olofsson