I Klassiker 1/2017 berättar vi om Hans och Robert Schermans gemensamma far-och-son-projekt – helrenoveringen av en Volvo Amazon 123 GT. Men vad skiljde egentligen GT från en vanlig Amazon?
Trots att nya 144 hade presenterats hade Volvo inga omedelbara planer på att lägga ner den fortfarande storsäljande Amazonen. Genom att skapa en sportversion ökade man intresset runt bilen och idag är 123 GT en av de allra mest eftertraktade varianterna bland entusiasterna.
Den presenterades hösten 1966 som 1967 års modell. Emblemen förkunnade att den hette 123 GT men i de svenska annonserna kallades den kort och gott Amazon GT. ”En bil för avancerade krav” enligt Volvo.
Teknikens Världs utsände Gunnar Elmgren kunde inte låta bli att göra sig lite lustig över modellnamnet: ”Frågan är bara varför man fallit för ett så jippobetonat namn som GT”. Men han konstaterade också att: ”Den har en rikhaltig specialutrustning som bör tilltala både dem som tänker köra tävling och den sportiga publiken som egentligen bara är intresserad av att ha en bil med mycket lull-lull”.
Det 123 GT-köparen fick var en tvådörrars Amazon med motorn från 1800S, det vill säga en B18B på 115 hk SAE. Det räckte för en toppfart på 170 km/h och en accelerationstid till 100 km/h på 12 sekunder. Det skämdes inte för sig 1967.
123 GT kostade 19 250 kronor, vilket var 4 000 kronor eller 25 procent mer än ekonomimodellen Favorit. Därför var det viktigt att det också syntes att det var något extra man körde. De runda ytterbackspeglarna på framskärmarna var det som utmärkte GT tydligast. Kurv- och fjärrljus från Hella satt på stötfångaren. Och så förstås 123 GT-emblem på både framskärmar och bakstam.
Föraren styrde med en särskild GT-ratt med tre metallekrar. Den speciella varvräknaren hade sällskap på instrumentpanelen av ett extra förvaringsfack. En kartläsarlampa och steglöst justerbara ryggstöd hörde också till det som krävdes för en GT-vagn enligt Volvo. Stötdämparna och bussningarna i bakvagnen var hårdare och signalhornet kraftigare. Fyrväxlad låda med överväxel var modellversionen ensam om. Dessutom fick 123 GT växelströmsgenerator två år före någon annan Amazon.
Läs om Hans och Roberts renovering i Klassiker 1/2017
Den presenterades hösten 1966 som 1967 års modell. Emblemen förkunnade att den hette 123 GT men i de svenska annonserna kallades den kort och gott Amazon GT. ”En bil för avancerade krav” enligt Volvo.
Teknikens Världs utsände Gunnar Elmgren kunde inte låta bli att göra sig lite lustig över modellnamnet: ”Frågan är bara varför man fallit för ett så jippobetonat namn som GT”. Men han konstaterade också att: ”Den har en rikhaltig specialutrustning som bör tilltala både dem som tänker köra tävling och den sportiga publiken som egentligen bara är intresserad av att ha en bil med mycket lull-lull”.
Det 123 GT-köparen fick var en tvådörrars Amazon med motorn från 1800S, det vill säga en B18B på 115 hk SAE. Det räckte för en toppfart på 170 km/h och en accelerationstid till 100 km/h på 12 sekunder. Det skämdes inte för sig 1967.
123 GT kostade 19 250 kronor, vilket var 4 000 kronor eller 25 procent mer än ekonomimodellen Favorit. Därför var det viktigt att det också syntes att det var något extra man körde. De runda ytterbackspeglarna på framskärmarna var det som utmärkte GT tydligast. Kurv- och fjärrljus från Hella satt på stötfångaren. Och så förstås 123 GT-emblem på både framskärmar och bakstam.
Föraren styrde med en särskild GT-ratt med tre metallekrar. Den speciella varvräknaren hade sällskap på instrumentpanelen av ett extra förvaringsfack. En kartläsarlampa och steglöst justerbara ryggstöd hörde också till det som krävdes för en GT-vagn enligt Volvo. Stötdämparna och bussningarna i bakvagnen var hårdare och signalhornet kraftigare. Fyrväxlad låda med överväxel var modellversionen ensam om. Dessutom fick 123 GT växelströmsgenerator två år före någon annan Amazon.
Läs om Hans och Roberts renovering i Klassiker 1/2017
Relaterade bildspel
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.