Christian Traneflod som tillfälligt tagit över vår käre Lënnart och som ska sätta honom i skick igen, hade nog bespetsat sig på en ganska upplevelserik resa hem till Göteborg.
Vi finner varann direkt Lënnart och jag. Efter att vi tagit avsked av Klassiker-redaktionen ger vi oss ut i stockholmstrafiken, sakligt ledsagade av Michelle, min trogna ViaMichelin-GPS.
Efter en liten felkörning (Michelle är inte uppdaterad på ett tag) kommer vi iväg mot E4:an.
“-Dans l'arrangement, tourné a gauche et puis, prenez l'autoroute…"
Den skottsäkert Citroënska riktningsstabiliteten är något påverkad av de spikförsedda Semperit-sulorna och fjädringen saknar lite gas, men som en kärnfrisk siameskatt spinner 110-hästaren där framme på det där sättet som bara en PSA-fyra i föreskrivet skick kan.
När mörkret faller ser jag att all belysning i panelen är död. Michelle får vara på hela vägen hem och visa verklig fart i mörkret.
Om hemresan finns sedan inte så mycket att skriva.
Det rullar på så där stabilt som det gör i nya bilar från -92.
Efter några mil inser jag dock att min egna bruks-XM skämt bort mig rejält med sin farthållare. Flera gånger trevar jag efter en liten spak till vänster om ratten som inte finns.
Borås. Först då vill Lënnart ha vatten. Han får en liter. Det står en air av kylartätning kring motorrummet…
När vi i rimlig tid svänger in på gatan hemma konstaterar Michelle att
"-Vous êtes arrivé"
och mer dramatiskt än så blir det inte denna dag.
Ny rapport kommer inom kort!
Efter en liten felkörning (Michelle är inte uppdaterad på ett tag) kommer vi iväg mot E4:an.
“-Dans l'arrangement, tourné a gauche et puis, prenez l'autoroute…"
Den skottsäkert Citroënska riktningsstabiliteten är något påverkad av de spikförsedda Semperit-sulorna och fjädringen saknar lite gas, men som en kärnfrisk siameskatt spinner 110-hästaren där framme på det där sättet som bara en PSA-fyra i föreskrivet skick kan.
När mörkret faller ser jag att all belysning i panelen är död. Michelle får vara på hela vägen hem och visa verklig fart i mörkret.
Om hemresan finns sedan inte så mycket att skriva.
Det rullar på så där stabilt som det gör i nya bilar från -92.
Efter några mil inser jag dock att min egna bruks-XM skämt bort mig rejält med sin farthållare. Flera gånger trevar jag efter en liten spak till vänster om ratten som inte finns.
Borås. Först då vill Lënnart ha vatten. Han får en liter. Det står en air av kylartätning kring motorrummet…
När vi i rimlig tid svänger in på gatan hemma konstaterar Michelle att
"-Vous êtes arrivé"
och mer dramatiskt än så blir det inte denna dag.
Ny rapport kommer inom kort!
Fyrtioåtta mil - inga bekymmer!
Men oj, vart tog instrumentbelysningen vägen? Att byta de lamporna är tydligen rena Mensa-testet....
Mer från Klassiker
Ämnen i artikeln
Genom att anmäla dig godkänner du OK-förlagets personuppgiftspolicy.