Precisionssport!

Det stod Honda MB-5 på tankdekalerna när den svenska generalagenten introducerade modellen 1981, men man valde ändå att kalla den MB-50 som i USA. Grunden var Hondas urstarka ram som mest liknade ett flackt och framåtlutande X. Den raka dragningen av ramrören gav mopeden en helt egen karaktär med massor av luft bakom framhjulet, där en helsvart och till omfånget imponerande motor härskade. Rakt avgasrör, tufft vinklade bakstötdämpare med 90 millimeters slaglängd, ett kompakt styre med clip-onkänsla fick hela mopeden att se beredd ut. Seriös hydraulisk framgaffel med 125 mm slag toppades med hydraulisk skivbroms som var på riktigt. Väghållningen hörde hemma i den seriösa mc-världen. Vikten matchade de allra tyngsta tyskarna utan att MB-5 för den skull kändes klossig eller svårhanterlig. Svaret fanns i stadga och geometri, men också tyngdpunkt där bensintanken till stor del låg dold under sadeln. Den övre delen bestod av ett stuvutrymme och plats för verktyg.  Mätarkluster är ordet som bäst beskriver det makalösa utbud som bredde ut sig mellan förarens händer. Kontrollampor. Hastighetsmätare till 140 km/h. Varvräknare som slutade först med siffran elva, vilket inte precis motsvarade den grå svenska verkligheten med max vridmoment på 2 Nm och exakt en hästkraft vid 3 500 r/min.

Motorn var i sig ett precisions­instrument av mycket hög kvalitet, med balansaxel och separatsmörjning, men strypningen från USA-versionens 7 hk hade varit brutal. Det tog tid att få den typgodkänd vilket fördröjde introduktionen i Sverige. MB-5 mådde inte så bra men dolde det väl med en särdeles mjuk gång, och på något underligt vis såg den alltid pilsnabb ut, tack vare de luftigt snygga 18-tums Comstarfälgarna. Vibrationer och rassel var något som Honda lagt bakom sig för länge sedan, man var världens största tillverkare av tvåhjulingar av en anledning. Företaget byggde maskiner för människor som ville ha det bra och man gjorde det med en övertygelse som gränsade till religion. Honda MB-5 var det tydligaste beviset för att en moped inte behöver vara motsträvig. Dess mekaniska överlägsenhet med en robust, samtidigt mjuk känsla i varje detalj överglänste även de japanska konkurrenterna. De första exemplaren levererades i april 1981 i rött och blått. Från och med 1983 fanns MB-5 med toppkåpa och svart och vit lack.