Bli pusseldeckare!

Tack vare offentlighetsprincipen har vi i Sverige en unik möjlighet att spåra ett gammalt fordons ägarhistoria.

Uppgifterna kan finnas på olika ställen vilket gör det mer eller mindre svårt. Men det går!

Min Alfa Romeo 1750 Berlina har haft 15 ägare före mig och dokumentationen som följde med bilen var ganska mager.

Första åtgärden var att gå in på Riksarkivets hemsida, www.svar.ra.se.

Med hjälp av registreringsnumret fick jag fram att det fanns 18 handlingar om bilen där, från 1972 till 1986.

Det går inte att se vad det är för typ av handlingar, det kan vara både ägarbyten och av-/påställningar.

Då varje handling kostar 10 kronor var jag glad att det inte var fler, ingen aktivitet alls verkade ha ägt rum från 1986 fram till 1995 dit Fordonsarkivet sträcker sig.

Efter några dagar kom kopiorna med post. Alfan hade sålts ny i Stockholm med registreringsnumret A54568 som den sedan behöll fram till 1972 då dagens plåtar kom.

Med kunskap om det gamla registreringsnumret kunde jag via Länsstyrelsens arkiv i Stockholm få en kopia på det ursprungliga registreringsbeviset.

Där stod att bilen typbesiktigats dagen före julafton 1970, att den tagits i trafik av en Alfahandlare i april 1971 - antagligen som demonstrationsbil - och att den efter att passerat en annan Alfahandlares händer i slutet av oktober slutligen nått sin förste privata ägare, en man vid namn Ioannis i Tyresö.

Med hjälp av olika söktjänster på nätet hittar jag Ioannis trots att han flyttat - till en adress två kvarter från redaktionen!

- Oj, oj, det var länge sedan, finns den verkligen kvar? säger Ioannis när jag får tag i honom. Visst minns jag bilen. Men jag hade den inte så länge, bara något år tror jag.

Helt rätt, Ioannis sålde bilen redan i februari 1973 till Stockholms Bilhall som i sin tur sålde den till en man i Växjö som behöll den till 1975. Nästa ägare var Sven-Erik Svensson från Ingelstad och han minns bilen mycket väl:

- Jag mer eller mindre sprängde motorn på den, skrockar Sven-Erik. Det var på den tiden man var ung och odödlig. Jag gasade fullt på ettan från ett trafikljus men när jag skulle upp till tvåan hängde sig gasen i mattan och motorn varvade över. En ventil blev så krokig att den måste bytas, de andra lyckades jag fixa till…

Sven-Erik hade bilen bara ett drygt år, mellan augusti 1975 och oktober 1976 då han bytte in den mot en ny Volkswagen Golf GLS -77.

- Alfan gick fort minns jag, 180 km/h på femman var inga problem! Men tändningslåset var just bara ett tändningslås. En kall vinterdag när jag kom ut från jobbet hade elbakrutan stått på hela dagen. Rutan var isfri men batteriet dött…

Det blir ett långt trevligt samtal med Sven-Erik. Någon mer Alfa blev det inte efter Berlinan men det visar sig att han har sparat alla papper från sin tid som ägare. Och två dagar senare dimper ett kuvert ned med servicefakturor, kvitton och besiktningsprotokoll som han sparat i över 30 år! Tack Sven-Erik!

I november 1976 registreras Inger Haglund i Kalmar som ny ägare. Hon kommer också ihåg bilen men det var egentligen inte hon som ägde den.

- Det var min dåvarande man Roland, berättar hon. Han hade flera Alfor och han kallades av sina kompisar för Julia eftersom han ständigt låg under Romeo…

Roland arbetar i dag på en oljeplattform i Mexiko men Inger hittar några bilder på bilen från 1976 som hon skickar. Den ser likadan ut som i dag förutom ett par snygga extraljus och att den saknar de varselljus och det oljetrågsskydd som sitter monterat i dag.

1978 tar en annan Kalmarbo över och han behåller bilen till våren 1981 då den byts in på Automax i Kalmar. Där får hotelldirektör Lennart Garney syn på den och slår till.

- Den har jag en extra nyckelknippa till! är nästan det första han säger när jag ringer honom på mobilen. Det står "Palles Pärla" på nyckelbrickan.

Han berättar att han är ute och reser med bil men att han precis stannat vid en vacker sjö för att sträcka på benen när jag ringer och det blir ytterligare ett kul samtal.

Jag börjar känna mig som Karl-Bertil Jonsson i julprogrammet, översvallande emottagen vart jag än kommer.

Lennart Garney behåller Berlinan längre än någon av de tidigare ägarna, hela fem år. I mitten av 1980-talet började Berlinan dock risa lite i plåten, det kröp fram rost vid hjulhusen bak och på en framskärm och Lennart bestämde sig för att gå vidare.

- Jag bytte in den mot en ny GTV6 Grand Prix 1986 hos Rösbergs Motor i Eksjö, berättar Lennart.

Men Rösbergs sålde inte Berlinan, de gjorde i ordning den och hade den kvar i utställningen.
- Så jag kunde titta på den varje gång jag var inne med GTV6:an, det kändes bra, säger Lennart.

Ett par dagar efter vårt samtal kommer extranycklarna och en bild på hur Berlinan såg ut i början av 1980-talet. Och där syns tydligt att rosten börjat krypa i en bakskärm.

Hans Rösberg som driver Rösbergs Motor i dag minns också bilen.

- Det var pappa som ägde den först och efter honom min bror, säger Hans Rösberg. Vi hade en stor samling gamla Alfa Romeo här då.

I dag är samlingen skingrad och Berlinan var en av de sista att säljas, den blev kvar i Rösbergs ägo ända till våren 2007.

- Vi körde inte mycket med den, säger Hans. Vi lät lackera om den och satte dit ett Ansa avgassystem när vi fick in den, sedan stod den mest. Jag hade med den på Alfaträff någon gång.

I maj 2007 köpte Anders Nordqvist från Skanör bilen.

- Jag hade haft en Alfa Spider innan men när jag blev av med garaget sålde jag den. Efter några månader som Alfa-lös blev abstinensen för svår och då köpte jag Berlinan.

Anders lät byta koppling och renovera bromsarna men mer än 100 mil blev det inte på det år han hade den i sin ägo. När tidningen Teknikens Värld ville byta bort en Maserati Biturbo som de kört som projektbil hörde Anders av sig till dem.

- Jag trodde aldrig att de skulle vilja byta, säger Anders. Men det blev affär och Maseratin har funkat fint.

Mitt forskningsarbete tog en del tid i anspråk men tack vare det vet jag nu mer om bilen och dessutom har känslan för Berlinan djupnat. Och så har fått prata Alfa med en massa trevliga människor.

Att ha en bil som har haft många ägare kan vara en stor fördel!